På vinresa till Rumänien
Träffa reseskribenten och guiden Per Edvin Backman på resa i Rumänien. Detta resereportage handlar om Rumäniens viner, en gammal vän, Lothar, och där han arbetar på Hellburg Wineries, Vinföretaget satsar stort inför framtiden och har redan fått fin kritik för sina viner på bland annat Vivino. Länkar finns i slutet på artikeln.
Rumänien är Europas femte största vinproducent, om man räknar i planterad areal. Rumänska viner är trots detta nästan helt okända i Sverige, vilket nog beror att under många år prioriterade den kommunistiska ockupationen inte direkt någon vinproduktion. Kvantitet var viktigare än kvalitet och främst gjordes viner för den sovjetiska marknaden.
Idag är de rumänska vingårdarna mycket kvalitetsmedvetna och man är mån om att ta till sig kunskaper från andra vinländer. Att kunna marknadsföra sina viner är dock fortfarande en svag punkt. Man ser fortfarande att många vinföretag har hemsidor med text på rumänska och inte på engelska.
Lite kort historia
I år blev det en resa till Rumänien eller Dacia, som rumänerna fortfarande kallar sitt land. Man kan tro att vinet kom hit med romarna, men antagligen skedde detta långt tidigare, för man har kunnat påvisa att vin odlats här i minst 6000 år. Man estimerar att vilda vindruvor har redan fanns här ca 5500 f.v.t. (före vår tideräknings början).
Vi vet att vin har sitt ursprung i området kring Armenien, Iran och Georgien och då Rumänien också ligger vid Svarta havet, kan man lätt tänka sig att hantverket kom hit redan mycket tidigt. Enligt vissa historiker kommer vinguden Dionysos från detta område som kallades Thrakien. Dionysos är det grekiska namnet på thrakiernas gud Sabazios. Genom arkeologiska fynd kan man se att vin odlades tidigt längs kusterna vid norra Svarta havet ca 3300 f.v.t. under Ezero-kulturen.
Troligen odlades vin ännu tidigare men detta är vad som är bevisat. Thrakierna, i sin tur, dominerade södra Rumänien och Bulgarien från ca. 1500 f.v.t. till ca. 500 v.t.
I antika egyptiska och grekiska skriftliga källor nämner man “det utmärkta söta thrakiska vinet”. På ett sätt är det märkligt att jag ännu inte sett thrakiernas rituella symbol “Sabazios Hand” på en enda vinetikett här, för det känns som en självklarhet.
Den thrakiske guden Sabazios (Dionysos) hand
De flesta delar in vinvärlden i Nya och Gamla världen, men här talar vi alltså om den Antika vinvärlden, alltså Anatolien, Fenicien, Rumänien, Bulgarien, Armenien, Azerbaijan/Iran och Georgien. Vinet och kunskap därom exporteras sedan till greker och etrusker, för att sedan spridas bland till de länder som vi idag känner som de främsta vinländerna, exempelvis Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien.
Min vän Lothar
Jag är själv ingen vinnörd, men kalla mig gärna vinentusiast. Jag är historiker och trädgårdsmästare i första hand och ville därför besöka min bekant Lothar Stöckinger. Lothar har 40 års erfarenhet från att göra viner och har en komplicerad tysk titel, “Staatlich geprüfter Techniker für Weinbau und Kellerwirtschaft”, vilket innebär att han officiellt får utbilda lärlingar och gesäller i vinodling och själv är en “Mästare på vinodling och vinframställning”.
Lothar började sin bana i hemlandet men har främst arbetat i Östeuropa med ca tio år i respektive Georgien och Rumänien men har även erfarenhet från Bulgarien, Moldavien och även från Turkiet. Trots hans länga erfarenhet har han en ödmjuk inställning till vinmakeriet och just nu arbetar han på vinföretaget Hellburg Wineries.
Hellburg Wineries
Hellburg är ett tyskt namn men många tyskar kom till Rumänien redan på mitten av 1100-talet, så Lothar följer en gammal tradition. Tyskarna tog då med sig sina vinkunskaper till det nya landet. I Rumänien finns många städer som grundats av tyskar, t.ex. Shussbürg (Sighishoara), Herrmanstadt (Sibiu) och Kronstadt (Brashov). Alla tre ligger i Siebenburgen, som idag heter Transsylvanien.
Hellburg Wineries ligger dock i en annan del av landet och i en liten ort som heter Pancota i vinregionen Maderat nära staden Arad vid ungerska gränsen. I Pancota har det dokumenterats att det odlats vin i katolska kloster sedan 1100-talet, men troligtvis långt tidigare. Maderat är inte inte en lika välkänd vinregion, som Iasi, Husi och Dragasani.
Hellburg är ett företag i sin linda. Man investerar stort och satsar på framtiden. Kalla det agro-business! Man arbetar hårt men nybyggnationer är ännu inte är helt klara. Bostäderna är enkla, men bostadskomplexet för anställda och gäster ska stå klart i år. Under min vistelse blev jag inkvarterad i en husvagn och jag bodde granne med några duvor och ett par druvskördemaskiner. Men det gick ingen nöd på mig, det var mycket generöst för det finns starkt gott kaffe, god mat och bra viner.
Livet på Hellburg Wineries
Hellburg Wineries har idag mellan 30-60 anställda, lite beroende på säsong. Många anställda är romer. Min vän Lothar är en bra affärsman och känner han även ett socialt engagemang. Romerna är fattiga och det är bättre att de arbetar och slipper tigga. Lothar stödjer dessutom det lokala hemmet för föräldralösa barn med olika insatser.
Vid mitt besök arbetade ett tjugotal i vinodlingarna med vårens arbete och Amadeus, ägaren till Hellburg Wineries, har fullt upp med alla förberedelser.
Just nu är inte denna vingård ett pittoreskt litet vineri som är gjort för turistbesök, men man är i uppstartsfasen och lyckats väl med tack vare stöd från EU samt privata investeringar från Västeuropa. Man tror på framtiden, satsar ekonomiskt inom produktionsanläggningar och export och man tror att Rumänien kan bli en betydande vinproducent på exportmarknaden.
Förutom att man moderniserar, så har man inlett en process som innebär att man certifierar sig ekologisk vinproducent och det tar flera år. Just nu provar man att använda olika sorters vindruvor som mjöldaggsresistenta sorter som klarar en ekologisk framtid utan kemiska bekämpningsmedel.
Kvalitetsmässigt kan de säkert hävda sig bra framöver, om man lyssnar på Lothar, som är en kompetent och mycket kvalitetsmedveten vinmakare. Idag finns en portfölj av smakfulla cuvéer där hantverksskickligheten kommer till sin fulla rätt! En slags yrkesstolthet antar jag.
Men alla planer går trögt i covid-tider. De tyska investerarna har haft svårt att resa för att inspektera de projekt som man finansierat till vingården. Lothar säger, “alla projekt som vi har på gång kommer kanske inte att bli verklighet, men man måste ju ha idéer”.
Ägaren till Hellburg Wineries, Amadeus St-Claire tillsammans med den tyske konsuln i
staden Timishoara, herr Ralf Krautkrämer och Lothar Stoeckinger, till höger i bild.
Jag provar viner
Jag fick smaka på mycket goda viner! Jag föll direkt för en ekfatslagrad Cabernet ett mycket trevligt vin. Jag smakade också en lagrad Riesling Italico från 2016 som var mycket smakfull tillsammans med de rumänska ostarna Telemea, en ost av fetatyp och den rökta hårdosten Cashcaval. Deras fruktiga Chardonnay smakade en aning av honung och bör avnjutas med en fin blåmögelost. Till sitt goda rosévin rekommenderar Hellburg Wineries framförallt kyckling eller eventuellt små bitar av den rumänska korven Carnatsi de Pleshcoi.
Men allra bäst tycker jag om den torra röda ekfatslagrade Cabernet Sauvignon, mycket god exempelvis till den traditionella rätten Mici, en slags köttrulle eller något annat kött. Men här har jag verkligen börjat lära mig att uppskatta vitt vin och fått smaka på cuvéer av druvorna Riesling Italico, Muscat Ottonel och Mustoasa de Maderat. Lothar säger att de hade tur med Rieslingen 2016! Annars är han som många europeiska länder bekymrad över frosten.
Druvorna
Odlingarna i Pancota är i dagsläget på ca 140 hektar och består på den vita sidan av Riesling Italico, Chardonnay, Muscat Ottonel och den lokala druvor som bland andra Mustoaza de Maderat.
Bland de röda odlas Cabernet Sauvignon, Merlot, Blaufraenkisch, Pinot Noir och den ungerska druvan Kadarka, ni vet druvan som används i det ungerska vinet Bikaver ”tjurblod”. Mustoaza de Maderat är områdets signaturdruva. Det är inte ont om druvor precis. Förutom kontinentala vitis verifera drivor så odlas en variation av inhemska druvor:
Fetească Albă är den mest odlade vita lokala sorten och som används till bl.a. mousserande vin. Feteasca betyder ungefär “Unga Damen” på rumänska.
Fetească Neagră är en röd druva som används till både torrt och halvsött vin. Odlas i flera regioner och i Moldavien.
Fetească Regală (Kungens Dotter) är en vit ruva från 1920-talet, en korsning mellan F.Albă och en moldavisk druva.
Băbească Neagră (“Farmors Svarta” eller “Gamla Damen”) är en röd gammal lokal druva och den är mycket frosttålig.
Tămâioasă Românească, Grasă de Cotnari, Busuioacă de Bohotin används främst till dessertviner.
Mustoasă de Măderat är en av de äldsta vita lokala druvorna som man vet om och Galbenă de Odobești och Iordană și Ardeleancă är andra inhemska druvor.
Prisläget i landet är utmärkt och det är bedårande vackert, speciellt i Karpaterna och i Transsylvanien. Så jag rekommenderar varmt att ta en semester i Rumänien. Språket är mycket likt de andra latinska språken, närmast ligger nog italienskan och med lite generella språkkunskaper klarar man sig hyffsat.
Och slutligen!
Glöm det där tramset med Dracula, han har aldrig existerat, det är bara en saga! Det fanns förvisso en adelsman vid namn Vlad Tsepesh Dragulea, en nationalhjälte som krigade mot turkarna, men det är en annan historia!
Multo mes shi Arrivedere! Noroc! – Tack så mycket och på återseende! Skål!
Några länkar
Information om resor till Rumänien
Läs mer om östeuropeiska vinländer:
Frågor och svar:
Vad handlar resereportaget om?
Varför är rumänska viner nästan helt okända i Sverige?
Vilken är Rumäniens femte största vinproducent?
Vilka viner har fått fin kritik på Vivino?
Vilka druvor odlas i Pancota?
Vinguider relaterade till denna artikel
- Röda viner från Etna
- Röda viner från Gevrey-Chambertin
- Röda viner från Marmara
- Röda viner från Italien
Vinjournalen.se Tips
