Champagnens historia börjar redan på 200-talet e.v.t. då de första vinstockarna planterades i denna region i Frankrike. De vinerna var dock röda och inte kolsyrade. Den första Brut Champagnen tillverkades av Perrier-Jouet 1846 när en berömd vinmakare bestämde sig för att inte lägg till socker i en årgång.
Istället märkte de flaskorna som Brut och skickade dem till vinhandlare i London. De blev extremt populära bland herrskapet och fortsatte produceras. Termen Brut betydde att vinerna fortfarande är i sitt naturliga tillstånd. Idag associerar vi termen med att champagnen är torr istället för söt.
Brut Champagne är torr i smaken, med mycket låga nivåer av socker. Emellertid var denna “nya” torra stil inte snabb att vinna popularitet men ytterligare tre decennier senare, gjorde Reims-producenten Pommery stor publiksuccé med brutstilen. Idag tillverkas Champagne i ett helt spektrum av stilar från super söta till otroligt torra. På etiketterna får man ofta ledtrådar om vad som finns med referenser till “extra brut”, “brut”, “sec”. Fler exempel an du läsa om i vår lilla tabell ovan.
Oavsett det gäller vit Champagne eller rosé Champagne så förändras ingenting när det gäller dessa termer.
God årgångschampagne från tradionellt Champagnehus. Något utvecklad & nyanserad, mycket frisk smak med inslag av äpplen, rostat bröd, fransk nougat, päron och citron.
Frankrike | Champagne | Art 796001 | Charles Ellner | 339 :-
För att ett mousserat vin ska få kallas för champagne, Brut eller inte, så måste det enligt EU-lag vara producerat i Champagneregionen i Frankrike. Mousserade som framställs i andra regioner måste heta någonting annat. I Spanien kallas de Cava, I Italien Spumante eller Prosecco, men Brut betyder alltid att vinet är torrt.
Några välkända producenter som framställer goda Brut Champagner och kan vara väl värda att testa är exempelvi Pol Roger, Charles Heidsieck, Pommery, Laurent-Perrier, Bollinger och Piper-Heidsieck.
Om du vill veta mer om Champagne, om serveringsteperatur, de rätta glasen och få några serveringstips så läs gärna artikeln ’Servera champagne med stil’
champagne brutInnebörden av rå champagnesöt champagnevad betyder champagne brutbrut champagne
Visste du detta om brut Champagne?
Visste du att brut-champagne kallas “brut” efter sockerhalten per liter.
Visste du att den traditionella champagnemetoden går ut på att man till det stilla vinet tillsätter en blandning av socker och jäst som kallas “liqueur de tirage”, som jäser i flaskan och därmed skapar koldioxid, vilket är den berömda orsaken till bubblet.
Visste du att du kan se med ögonen om en champagne brut är “gammal”, om korken inte längre har formen av en “svamp” och om bubblorna försvinner på några sekunder.
Visste du att brut champagne innehåller cirka 12 gram socker per liter.
Visste du att den sötaste champagnen kallas “demi sec” och kan innehålla mellan 32 och 50 gram socker per liter.
Gäller termerna Extra Brut till Doux även för andra mousserande viner?
I stort sett alla mousserande viner har samma indikation på hur mycket socker vinet innehåller. Termerna i ovanstående tabell är den som vanligtvis används på champagne, men den används för alla mousserande viner i EU.
Vad är dosage?
Dosage är en sockerlösning som består av socker och samma vin som finns i flaskan rymmer och tillsätts till champagnen innan flaskan försluts. Hur mycket kan variera beroende på champagnestilen.
Finns det inte ett steg till ”Brut Nature”?
Jovisst, då är champagnen snustorr. Brut nature klassas en champagne när inget socker alls tillsätts, alltså heller igen dosage.
Det verkar som om brut termerna överlappar varandra?
De enda nivåerna som överlappar är de första torraste (brut) nivåerna. Det kan bero på att brut nature och extra brut är ganska nya termer. Traditionellt använde man först bara brut men på senare år har det blivit populärare med lägre sockerdoser. Därför har de två torraste nivåerna införts för att indikera extra torra mousserande viner.
Vad är disgorgement?
Disgorgement kallas det när man skjuter ut jästfällningen efter andra jäsningen då bubblorna bildas. Man kan göra detta antingen med maskin eller för hand. Därefter sker alltså dosage och först därefter försluts flaskan med kork.
Jag är sedan 2014 redaktör och receptmakare för Vinjournalen.se. Författare och skribent, har arbetat internationellt i flera länder och i Sverige. Bor i skärgården utanför Stockholm och brinner för mat och vin.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
