Svårt att beskriva vin? Svåra vintermer!
Det här med att beskriva vin är verkligen inte lätt, det vet alla som någon gång varit på en vinprovning. Och visst blir man lite full i skratt när viner beskrivs med – ska vi säga lustiga eller minst sagt flummiga och lite främmande beskrivningar?
Ofta handlar det om en känsla mer än en strikt definition, det är det som är så svårt. Hur förklarar man känslor för varandra? Det är svårt att sätta tummen på våra grundläggande fysiska sinnen och känselförnimmelser vi får av en upplevelse. I det här fallet en smak i gommen eller en doft i näsan. En person känner något helt annat än en annan person och där ingen känsla är skriven i sten.
Här är några vintermer som många har svårt att tyda.
Är vinet mineraliskt?
Mineralitet är vintern som är ganska vanlig men också svår att förklara för det finns egentligen igen definition för vintermen ’mineraliskt’ med fullständig konsensus, där alla är överens om vad det betyder. Champagne, Sicilien, Sydafrika och norra Spanien är exempel på regioner ofta kända för sina mineraliska, syrliga viner. Tankar som vi mest förknippar med mineralitet är en organisk, jordnära beskrivning som när vi beskriver vinet med toner av flinta, våt sten och krita. Vi tänker ofta omedelbart på stenig terroir och svala klimat, men det inga tydliga vetenskapliga bevis som kopplar samman en specifik jord med ’mineralitet’. Det finns en viss upplevd mineralitet i goda Chablis-viner som ofta beror på en flyktig svavelförening med möjligtvis ett stänk av skaldjur.
När man vill beskriva vin och arom samt smak med ord som ”steniga mineral”, så tänker nog en del av oss också på en viss konsistens och en smakupplevelse som är lite grynig och kritig med relaterad till en stor syra och friskhet. I gommen känns en surhet om tungan och vi tänker då kanske på att äta något fett för att kompensera. Regioner som Champagne, Sicilien, Sydafrika och norra Spanien
Kan vinet vara salt?
Salthalt är en smakbeskrivning på vin som man får höra ibland.
Tänk när man en vinterdag öppnar ett mineralisk krispig Assyrtiko och tror att man är vid havet i Grekland redan vid första klunken… det kan ibland vara just den känslan som ett vin kan ge om man dricker ett vin med hög syra. Vi tänker på viner av druvor som italienska Vermentino, grekiska Assyrtiko eller spanska Albariño och man vill beskriva vin med en viss sälta, ”pigg saltstänk som påminner om medelhavet” eller vad menar man när man beskriver vinet som ”en Albariño sticker ut med ett stänk av salt”…?
De finns viner med hög syra som ibland kan ge intryck av en salthalt, en genomträngande syra med ett stänk av saltlake. Många menar att det är en förlängning av beskrivningen “mineralitet” eftersom båda termerna kan syfta på hur vår gom uppfattar vinets pH-halt. Mineralitet, där man beskriver krita, flint, grafit gör att vi tänker saltvatten, salta hav, tång, snäckskal… så är steget inte så långt till ”salt”. Men faktum är att man har ett vin framför sig som är ljust, syrligt, friskt, fräscht och som doftar havsbris och salt luft och som sätter gommen i aktivitet så det känns som om den drar ihop sig av en klyfta färsk citron. Märk att sådana viner ofta kommer från druvor som odlas nära eller inom kustområden och sol samt jord gör förstås sitt till. När vinet görs med mogen frukt och munkänsla ger en fräsch och mjukare finish, visar vinet salthalt och bjuder på krispighet och fin syra.
Kan man beskriva vin som krämigt?
Vintermen ”krämig” dyker ofta upp på vinprovningen om man vill beskriva vin med mer textur och konsistens än myst en smakupplevelse och det berättar också en del om hur vinet gjordes. Tänk på en rik, frodig fatlagrad Chardonnay där man beskriver en rund, mjuk och lite smörig eller gräddig konsistens. Har vinet lagrats på ekfat så kanske det får en sammetslen smörig smak av vanilj? Och har det gått igenom en process med malolaktisk jäsning, där äppelsyra omvandlas till mjölksyra, så ger det också en krämig och fet känsla av grädde.
Notera att i stilla viner är det mer en munkänsla och inte nödvändigtvis en smak, medan det i mousserande kvalitetsviner kan få smak av den faktiska jästen som vinet har lagrats med och då beskriver vi vinet ofta som att ha toner av ”kex”, ”rostat bröd”, ”brioche”, ”nybakat bröd”, ”croissant” …. Även om resultaten kanske inte är lika mejeriliknande som i stilla viner, så är smakerna förknippade med åldrande av fällning.
Och hur kan man då beskriva tanniner?
Tanniner är också ett ofta använt men svårt begrepp och därför får man beskriva vin med omskrivningar eller på-beskrivningar med flera ord. För vem har inte hört tanniner beskrivas som ”silkeslen”, ”bittre”, ”beska”, ”sammetslena”, ”tydliga”, ”polerade”, ”distinkta”, ”eleganta”, ”integrerade”, ”smidiga”, ”inte för påträngande”, ”sträva”, ”märkbara” …. Tanninerna i ett komplext rött- eller vitt vin känner man direkt i gommen och tungan som drar ihop sig i någon slags proklamerad bitterhet. För i både vita och röda viner kan man känna av tanniner, även om det är en beskrivning som oftast dyker upp tillsammans med röda viner som har längre kontakt med druvskal och frön under produktionsprocessen.
Vi tänker på det übersyrliga skalet från vissa vindruvor eller på en bit superbitter mörk choklad. För även i té, kaffe, mörk choklad, valnötter och mandlar, bark och i en del kryddor som kanel eller kryddnejlika, granatäpplen, kvitten med mera, kan man hitta dessa naturliga kemiska föreningar, tanniner. Och tanninerna skyddar dessutom vinstocken från skadedjur. Inte då dumt.
I en klunk vin uppfattar vi tanninerna på flera sätt oftast med en sammandragande känsla som kan ge en uttorkande känsla i munnen. Tanniner i vin förändras över tid, de bir mjukare med ålder och utvecklas tillsammans med och beroende på syra och alkohol.
Mer om smak och doft i vin:
Frågor och svar:
Varför är det svårt att beskriva vin?
Vad menas med vintermen “mineraliskt”?
Kan vinet vara salt?
Vad menas med vintermen “krämigt”?
Hur kan man beskriva tanniner i vin?
Vinguider relaterade till denna artikel
Vinjournalen.se Tips
