Rött, vitt och rosa är de klassiska färgerna man tänker på när man talar om vin. I verkligheten ser det dock annorlunda ut – vitt vin kan gå åt ett grönt, gult eller orange håll, rödviner kan vara främst bruna eller lila och det finns hela 21 nyanser av rosévin enligt nya undersökningar. De olika nyanserna inom en viss vingrupp kan föreslå en del om vinets smak och karaktär som inte alltid stämmer. Bland annat tänker många automatiskt att:
- Ju mörkare rödvin, desto skarpare och murrigare smak
- Mörkare gula vita viner har en sötare smak
- Ekfatslagring ger en gulare färg
Vinmakare har i alla tider använt sig av olika metoder för att manipulera färgen. Vid länge kontakt med druvskalen kan till exempel ett vitt vin bli nästan orange, därav den relativt nya termen ”orangea viner”. Även olika temperaturer, pH-värden och jäsningsprocesser kan göra viner ljusare eller mörkare beroende på vilken effekt man är ute efter. Den allra vanligaste orsaken till att ett vin har just den färgen det har är dock den specifika druvblandningen som används i vinet. Färgen på ett rosévin är exempelvis enkelt att ändra genom att man använder sig av en specifik mängd röda och vita druvor.
En del av dessa färgförändrande processer är medvetna aktioner från producentens sida, medan andra sker naturligt utan någon särskild avsikt. Enligt forskning är färgen den största avgörande faktorn för hur ett vin upplevs, näst efter smak och doft. Det finns mycket forskning inom området, och det är föga förvånande att vinmakarna lägger stor vikt vid att få till den perfekta nyansen.
