Någonsin funderat över hur man betygsätter vin? Man undrar ibland hur ett ganska enkelt och medelmåttigt vin kan få höga poäng och ett vin som är populärt och som säljer mycket bra, hamnar längre ner på skalan. Och vad är egentligen syftet med att betygsätta vin?

Internationella vinexperter, vinskribenter och media använder olika skalor, där ett vin kan hamna högre eller lägre. Men allt har en enkel förklaring och det är att, oavsett vem som satt betyget, så ligger alltid en gnutta egen uppfattning och smak från den personen som provar vinet. Ett fritt val efter smak och tycke är alltid med i poängsättningen, oavsett om det är en professionell expert eller inte. Jag kallar det för ”fria skön”.

betygsätter vin - en rad med röda vinglas

Vi får ofta frågan om hur vi betygsätter vin. Som vinskribent gillar man vinrecensioner där recensenterna sätter betyg. Vinjournalens.se provningsgrupp provar ett vin, var och en skriver egna anteckningar om vad man tycker och ibland brukar vi poängsätta vinet från 1 till 5 och då utgår vi ifrån vad alla tycker och sätter ett genomsnittsbetyg baserat på våra provningsanteckningar. Och det är nog så som de flesta i Sverige gör. 5 getingar, 5 tärningar, 5 vinglas….  där 5 är ett fantastiskt bra vin och så går det neråt på skalan allt eftersom man tycker att vinet smakar sämre…. Du lär sällan se man ger 1 geting eller 2 vinglas som betyg för ett vin. Ingen vinskribent vill skriva ner ett vin, så ett sådant vin ifall det dyker upp, faller per automatik ut ur provningen.

Betygsätter vin enligt 100 poängskalan   

Du säkert sett den internationella 100 poängskalan som utvecklades av den kände vinkritikern Robert Parker på 70-talet. Under 40 år kunde han hissa eller dissa ett vin. Parker är och var mycket inflytelserik, har bestämda uppfattningar och tyvärr var han därför heller inte alltid så populär bland världens vinproducenter.

betygsätta vin - Tim och James

Men faktum är att han när han satte sin poäng, tog han självklart hänsyn till vinets färg, arom, doft, smak, finish och för det totala helhetsintrycket som han (eller hans medarbetare, förresten!) fick av vinet när de blindprovade vinet. Man ska också komma ihåg att ett vin alltid jämförs med andra viner av samma typ och ’kamratgrupp’, alltså en Bourgogne med andra Bourgogne viner och en Pinot Noir med andra Pinot Noir viner.  Höga eller låga poäng för ett Bordeaux vin är inte detsamma som ett högt eller lågt poäng för ett vin från Rhônedalen. Och det är inte enbart vinregion heller, varje enskilt område i regionen är olika och har sina unika kriterier för kvalitet inom sin specifika appellation.

Det är också nödvändigt att komma ihåg att för äldre finviner så kan det variera ganska mycket. Varje flaska åldras och har lagrats olika om man tar hänsyn till kork, temperatur och spå vidare. Det är mycket man tar hänsyn till när man betygsätter ett vin.  

100 poängskalan rent praktiskt

Parker har själv sedan länge gått i pension, men hans tidning The Wine Advocate lever vidare och betygsätter vin och ett flertal andra internationella vinkritiker använder fortfarande 100 poängskalan, jag tänker på Tim Atkin, känd brittisk Master of Wine och vinrecensent eller James Suckling, amerikansk vinkritiker och tidigare chefredaktör på Wine Spectator.  Annars fungerar 100-skalan precis som här, där poäng, mellan 96-100 ges för ett supervin, sedan ger man finstämda poäng ända ner till 60 och allt under 60 poäng rekommenderar man helt enkelt inte. Läs mer om vad vi tidigare skrivit om 100 poängskalan här.

Betygsätter vin – svårt att sätta ord på smak

Det finns inget som är så svårt som att beskriva smaker med ord. Att säga att det är en röd druva eller en grön går väl an, men när man ska beskriva smakpaletten ingående, så blir det tuffare. Samma mousserande vin kan exempelvis beskrivas med rostat bröd, kex, brioche…. eller den där känslan som man får i gommen av rödvinet när det är tanninrikt, strävt, sammandragande eller syrligt … så det blir alltför ofta fint snicksnack.

betygsätter vin - en kille som står ch välker i butiken

Betygsätter vin – blir det rätt eller fel?

Men varken Atkin eller Suckling provar sig igenom tusentals viner själva för att sätta poäng. Vinbetyg sätts oftast tillsammans i en vingrupp. Alltså, oavsett vem som recenserar, kritiserar eller poängsätter, så är det inte frågan om en vetenskaplig noggrannhet eller exakthet, men mer en fingervisning.

Om man tycker det är förvirrande så finns det hemsidor där man samlar olika recensioner och poäng, så kan man jämföra dessa och på ett enkelt sätt att ta reda på vilket vin man kan tänkas köpa. Men det är alltid viktigt att läsa beskrivningen av vinet och inte bara stirra sig blind på poängen.

Ingen enskild provning är ”felfri” och man vill prova viner med ett brett underlag. Vi ser inte någon kritikers eller våra recensioner som det enda rätta sättet när man betygsätter vin, men vi vill självklart bidra med ett viktigt perspektiv för när du ska få förståelse för ett vin och då kunna köpa hem bra viner.

Vissa vinstilar gillar jag, men kanske inte du, så lita på din sak och gom och slutligen ditt val. Njut av ditt vin, oavsett om det fått höga poäng av någon kritiker. Om du tycker om vinet så spelar det ingen roll för någon annan än just dig!

Frågor och svar som vi får

Hur provar ni viner?

När vi provar viner så tittar vi på vinet i glaset, pejlar färg mot en vit bakgrund, vints ”ben” på glaset, vi virvlar runt vinet, doftar på det en och annan gång och smakar på det … och spottar ut klunken.

Vad menar man med ”vinets ben”?

Om du virvlar runt vinet i glaset, så ser du hur vinet stiger upp mot sidorna av glaset, sedan droppar vinet ner i små bäckar som bildar ett slags halsband runt om insidan. Man kan likna det vid ”tårar” som rinner och dessa kallas ofta för ”ben”. Man tittar på hur trögflytande vinet är och får då en uppfattning innan man ens smakat om exempelvis kvalitet, ålder, alkoholhalt, sockerhalt …

Hur doftar du ett vin?

Om jag inte dekanterar direkt, så häller jag i alla fall upp vinet i ett storkupigt glas och sedan låter det står ett tag. Därefter virvlar jag vinet rejält och doftar på aromer genom att stoppa ner näsan i glaset och andas som vanligt.

Dricker eller spottar ni vinet vid en provning?

Man bör spotta och inte dricka vinet när man professionellt provar vin, för oftast provar man ju flera viner efter varandra. Ibland kan man jämföra flera viner från en och samma vingård eller vinregion … Men dricker man då en klunk eller två av varje vin, så har man förstört sina smaklökar på vägen. Det är också bra att hålla sig ganska nykter för att bättre bedöma smakerna av varje vin.

Vad menas med ”näsa”?

När man provar viner och talar om ”näsa” är det oftast aromen man talar om. Doftar vinet blommigt, fruktigt, jordigt…? Mer finstämda ”näsor” kan ofta redan se vilken druva som det är frågan om. Annat som man kan känna med ”näsan” är delar av produktionsprocessen eller hur vinet har lagrats, i vad och ungefär hur länge.

Läs våra tips om hur du provar viner:

Vinjournalen.se rekomenderar

Château Mayne Lalande

Château Mayne Lalande

Artikel:2111Volym:750 ml
Pris199 :-

Faktaruta

Årgång2015Druvor60% Cabernet Sauvignon, 30% Merlot, 5% Petit verdot och 5% Cabernet Franc.Alkohol13 %

Relaterade inlägg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vill du ha vårt nyhetsbrev?

Få handplockat innehåll i vårt nyhetsbrev, det är gratis.

*Genom att skicka in denna form Jag godkänner Integritetspolicy