Global uppvärmning, resistenta druvsorter, pionjärkänsla och entusiasm präglar Sverige och Norge med att placera sig på den globala vinkartan. Medan vin bara odlades i vinländer i södra och centrala Europa, så odlas det nu friskt druvor som aldrig förr, på grund av klimatförändringarna i skandinaviska länder som Norge och Sverige.
Somrarna har blivit varmare till följd av den globala uppvärmningen – eller handlar det snarare om mildare vintrar? Enligt Rossby Center för klimatforskning, så är temperaturökningen i våra nordliga länder ungefär dubbelt så hög som den globala genomsnittliga förändringen har varit sedan slutet av 1800-talet och detta leder till värmeböljor på somrarna med mildare vintrar, nästan 2 ̊ C högre temperatur i genomsnitt.
Men hur ser det ut i vinländerna, i Sverige kontra Norge? Har den nordiska vinodlingen kunnat gå från hobbyverksamhet till kommersiell verksamhet? Hur får man det att gå runt och hur kan man skapa sig en kringverksamhet som vinturer, intressanta provningar och lukrativt boende med restaurang för att ta emot besökare?
Vinlandet Norge
I Norge ligger faktiskt många vingårdar mycket nordliga breddgrader. Världens nordligaste vingård ligger i Norge, Lerkekåsa vingård i Telemark. På den 59:e nordliga breddgraden i Hurum, ligger Lunds Vingaard, (numera Norskt vin) ett projekt som grundades för 7 år sedan och här ligger 600 vinstockar med druvorna Solaris, Rondo, Bolero och Léon Melot. Man täcker vinstockarna i plastfolie och så bevaras temperatur och sol.
Bakom Norskt vin finns tre män Lars Petter Lokken som länge drömde om att göra vin i Norge, Danilo Costamagna, en italienare som gick med i projektet 3 år sedan och Rune Eriksen, en kunnig vinälskare.
Men på det hela taget och totalt i Norge finns knappt 50 000 vinstockar odlade och fördelade på cirka 10 hektar, men med kalla och soliga somrar har Norge fått en potential när det gäller att producera viner, främst mousserande och stilla vita viner som i första hand produceras av druvor som är resistenta mot kyla, fukt och sjukdomar.
Den största utmaningen i Norge är nog frosten eftersom Norges korta växtsäsong medför hot mot vårfrost och kraftiga regn kommer på hösten. Långa sommardagar på grund av landets nordliga latitud hjälper dock druvorna att mogna, men vi talar om en årstemperatur som ibland ligger i genomsnitt på 8 ° C.
Två norska vinrofiler
Danilo Costamagna på NorsktVin är ursprungligen från Piemonte i Italien och flyttade till Norge, där han grundade NorskVin och nu leder Norske Druedyrkere Foreningen, den norska odlarföreningen. Danilo är en verklighetens pionjär och han har överbevisat många som inte trodde att man kunde odla vin i Norge. Danilo visar att det är fullt möjligt medan Universitet Geisenheim spådde att Norge skulle ha sin första skörd omkring 2050. I en intervju sade Danilo: ”Fjordarna reflekterar solljus tillbaka till vingårdarna och fjällen ackumulerar värme och ger bra dränering, eftersom det regnar mycket i Norge. För vissa vingårdar kan det till och med vara ett problem med för mycket kraft.
Så tidigt som 1993 fanns Norge redan med på den internationella vinkartan genom att norrmannen Arne Ronold blev Skandinaviens första Master of Wine. Arne har nog sedan dess varit en reklampelare för vin i Norge, och även om det mest för hand del handlat om italienska och franska viner, så har han säkerligen fått upp intresset för vin generellt i Norge, bland annat som grundare och redaktör för vinmagasinet Vinforum. Arne har kämpat förgäves mot bland annat det norska förbudet mot all annonsering av alkoholhaltig dryck. Han var ansvarig för den norska sommelierutbildningen vid Culinary Institute of Norway och varit grundare och chef för Norsk Vinakademi samt organiserat WSET-kurser i Norge och skrivit en hel del vinböcker.
Vinlandet Sverige
Du kanske redan sett veckans artikel om vin i Skåne. Vi kommer att följa upp svenskt vin i flera artiklar, bland annat med intervjuer med en vingård för att höra om dagsläget samt kommer vi att prata med Sveneric Svensson, ordförande på föreningen Svenskt vin, en intresseorganisation som fler än 90% av svenska vingårdar är anslutna till.
De är intressant att Sverige kommit en bit längre än vårt grannland Norge. Från bara 45 vinstockar på 80-talet till en hel del vingårdar med full produktion, så är Sverige ett växande vinområde med stor potential. Vi har delvis samma problem som Norge men delvis också växtvärk på ett annat sätt. Här använder vi till stor del alltfler druvor, faktiskt ett 40-tal, inte bara kallvädersdruvan Solaris, men andra områden är svårbemästrade.
Några av problemen
Att vi aldrig kommer att bli ett bulkland i viner, är nog en klar insikt för de flesta av oss. Sedan har vi det här med export. Tveksamt om svenska viner har svårt att få gehör på en internationell marknad än, men många är helt övertygade om att vi kan konkurrera i småskaliga, goda viner med hög syra, något som är så svårt ett få fram för vinmakarna i Europas varma länder.
Steget till bärande verksamhet med kringintäkter som boende, restaurangverksamhet, vingårdsturer och provningar har gått smidigt hos vissa vingårdar medan andra fortfarande befinner sig på hobbystadiet.
Och sist men inte minst, att inte gårdsförsäljningen släpps fri känns konstigt inte minst för gäster från andra länder när de efter att ha åtnjutit vingårdarnas gästfrihet och deltagit i provningar på vingårdar i Midnattssolens land, inte ens får handla med sig en flaska hem som minne av besöket.
Men i Sverige växer så det knakar. I korthet har vi 125 hektar uppodlad mark om man jämför med Norges areal. Blekinge, Öland och Gotland lockar vinodlande entusiaster men även längre norrut längs Hallandskusten upp mot Bohuslän finns idag vingårdar. Det finns flera hundra vingårdar och säkerligen är ett 40-tal kommersiella. Ett flertal kan idag också erbjuda vingårdsturer, provsmakningar, matlagningskurser, fiske, golf, restaurang och hotell samt trevliga rum.
Mer om svenskt vin:
- Gårdsförsäljning – efter ett ja kom …. ingenting
- Slå ett slag för svenska viner
- Den heta trenden är svenskt vin
