Chardonnay är en av världens mest kända gröna druvsorter och odlas i stort sett i alla vinproducerande länder. Den är känd under samma namn globalt, även om vissa regioner kan ange den i kombination med ursprungsnamn, som till exempel ”Chablis” eller ”Blanc de Blancs” i Champagne. Druvan härstammar från Bourgogne i Frankrike och har odlats där i flera hundra år, med historiska rötter som tros gå tillbaka till medeltiden eller tidigare. Namnet kommer sannolikt från byn Chardonnay i Mâconnais, vilket ytterligare betonar dess geografiska ursprung.
I dag är Chardonnay en av de mest spridda druvsorterna i världen och odlas framgångsrikt i länder som Frankrike, USA, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Chile och Argentina. Den trivs i en mängd olika klimat, från svala kustnära områden som Chablis och Tasmanien till varmare regioner som Kalifornien och Sydafrika. I svala klimat utvecklar den frisk syra och subtil fruktighet, medan varmare områden ger rikare och mer tropiskt fruktiga viner. Några av de mest kända terroirerna inkluderar Grand Cru-lägen i Bourgogne, Champagne och rader av hyllade vingårdar i Sonoma och Yarra Valley.
Chardonnay-rankor har medelstora blad och kompakta klasar med små till medelstora gulgröna bär. Den är relativt lättodlad och anpassningsbar till olika jordmåner och klimat, men är känslig för frost under knoppsprickningen. Dess styrka ligger i dess mångsidighet och förmåga att uttrycka terroir, medan en svaghet kan vara dess mottaglighet för vissa sjukdomar som mjöldagg. Mognadstiden är medeltidig, vilket gör att den kan odlas både i varma och svalare vinregioner.
Chardonnay används för att producera en rad olika vinstilar, från friska och mineraldrivna stilla viner till fylliga och ekfatslagrade varianter, samt mousserande viner som Champagne och Crémant. I vinkällaren kan den jäsa och lagras i rostfria ståltankar för att bevara fräschör och syra, eller i ekfat för att ge struktur, krydda och komplexitet. Skalkontakt används sällan för vita viner på Chardonnay. Den vinifieras ofta som druvrent vin, men är också en viktig komponent i blandningar för mousserande vinproduktion.
Smakprofilen för Chardonnay varierar beroende på klimat och vinmakarstil. I svala klimat bjuder den ofta på aromer av gröna äpplen, citrus och vit persika, medan varmare klimat kan ge inslag av tropisk frukt som ananas och mango. Ekfatslagring kan bidra med toner av vanilj, smör, rostad nöt och karamell. Unga viner är ofta friska och fruktiga, medan lagrade versioner kan utveckla mer nötiga och honungsliknande aromer med en krämigare munkänsla.
Chardonnay är mycket mångsidig i mat- och vinmatchning. Friska, svala varianter passar bra till skaldjur, sushi och lätta fiskrätter, medan fylligare, ekfatslagrade viner harmonierar med kyckling, krämiga pastarätter och grillad fisk. Serveringstemperaturen bör vara omkring 8–10 °C för friska stilar och 10–12 °C för mer fylliga, ekfatslagrade viner. Den kan vara både ett lättillgängligt vardagsvin och ett elegant val för festligare tillfällen.
Chardonnay är en av världens mest populära druvor och har en stark närvaro på både konsument- och restaurangmarknaden. Den har ett stabilt och brett intresse bland vinälskare, och topproducenter från Bourgogne, Champagne och Nya världen är ofta eftertraktade. Kända namn som Domaine Leflaive, Louis Latour, Kistler och Cloudy Bay har bidragit till druvans höga status.
Chardonnay har blivit en symbol för mångsidighet inom vinvärlden och är central i många prestigefyllda viner. I Champagne är den den enda tillåtna druvan för Blanc de Blancs, vilket ger ett mer elegant och friskt uttryck. Under 1980- och 90-talen blev den så populär att den ibland möttes av en motreaktion i form av ”ABC”-trenden (Anything But Chardonnay). Trots detta har den behållit sin ställning som en av de mest älskade och respekterade druvsorterna i världen.