Carmenère är en blå druvsort med rötter i Bordeaux och med flera alternativa namn beroende på språk och region. I Chile skrivs den ofta utan accent som Carmenere, i Kina förekommer benämningen Cabernet Gernischt och historiskt har den i Bordeaux kallats Grand Vidure. Druvan är ingen modern hybrid utan en gammal europeisk sort som nästan försvann i Frankrike efter vinlusens härjningar på 1800-talet, men som fick nytt liv i Chile när den identifierades i fält på 1990-talet. Namnet kopplas ofta till den karmisinröda färgen på druvans höstlövvärk och den djupa färgen i vinet.
I dag är Chile druvans starkaste fäste, särskilt i Rapel-dalen med underområden som Peumo i Cachapoal samt Apalta och Marchigüe i Colchagua. Mindre men växande odlingar finns även i Maipo, Curicó och Maule. Utanför Chile odlas Carmenère i norra Italien (framför allt Veneto och Friuli-Venezia Giulia), i USA på västkusten, i Kanada (Okanagan), i Australien och Nya Zeeland samt i Kina där den delvis går under namnet Cabernet Gernischt. Druvan trivs bäst i varma, torra lägen med lång och stabil höst, gärna med svalkande bris eller temperatursvängningar mellan dag och natt som hjälper till att bevara syran. Djupt dränerade alluvialjordar, grus, sand och väldränerad ler- eller skifferjord ger ofta de tydligaste uttrycken. I svalare eller fuktigare klimat kan gröna, örtiga toner dominera om druvan inte mognar fullt ut.
Rankan är kraftigväxande med stora, djupt inskurna blad som får en karakteristiskt rödskiftande höstfärg. Klasarna är medelstora och relativt löst packade, bären medelstora och tjockskaliga. Carmenère bryter tidigt men mognar sent, vilket gör den beroende av en lång växtsäsong. Den är benägen för dålig fruktsättning (coulure) och millerandage, vilket kan ge låga och ojämna skördar. I varmare, torra lägen är den robust, men i fukt kan den vara känslig för mjöldagg. God skugg- och canopy-hantering är avgörande för att minska de gröna pyrazintonerna och få jämn fenolisk mognad.
Carmenère vinifieras främst som stilla rött vin, både druvrent och i blandningar. I Chile görs många varietala buteljeringar medan blandningar med Cabernet Sauvignon, Merlot och ibland Syrah är vanliga för att bygga struktur och komplexitet. I källaren arbetar man ofta med måttfull extraktion för att hantera tanninerna, samt med längre druvmognad och noggrann selektering för att minimera örtighet. Jäsning sker vanligen i stål eller betong; lagring i neutral eller lätt rostade ekfat är vanligt för att runda av texturen utan att dominera arombilden. Kallsval maceration och försiktig mikro-syresättning kan förekomma beroende på stil, medan mousserande och dessertviner är mycket ovanliga.
Typiska viner har medel till hög färgintensitet, medel syra och medel till fasta tanniner. Arombilden rör sig från röda frukter som körsbär och hallon till mörkare plommon och björnbär. Druvans signatur är nyanser av grön paprika, grönpeppar, tomatblad och paprika-pulver, aromer som kommer från metoxypyraziner och som mildras när druvorna mognar fullt ut. Med lagring utvecklas toner av kakao, kaffe, tobak, lakrits, ceder och torkade örter, och tanninerna blir mjukare samtidigt som frukten drar mot mer plommonkompott och balsamiska nyanser.
Carmenères kombination av frukt, örtighet och mjukare tannin än klassisk Cabernet Sauvignon gör den mycket matvänlig. Den passar väl till grillat lamm och nöt, vilt som älg och ren, långkok med örter, paprikakryddade rätter, charkuterier, svamp och rostade rotsaker. I nordiska kök fungerar den utmärkt till viltgrytor och ugnsbakad kål. Servera vid 16–18 °C och gärna karaffera unga, täta viner i 30–60 minuter för att öppna frukten och runda tanninerna.
Efter att ha varit nästan bortglömd i Europa har Carmenère blivit starkt förknippad med Chile och marknadsförs ofta som landets signaturdruva. Intresset har vuxit både bland sommelierer och nyfikna konsumenter som söker ursprungstypiska viner med tydlig identitet. Kvalitetsnivån har stigit i takt med bättre lägesval, äldre stockar och mer precision i vingård och källare. Bland uppmärksammade chilenska tolkningar märks exempelvis toppbuteljeringar från Peumo och Apalta, och på hög nivå återfinns ikonviner där Carmenère spelar huvudroll eller stor biroll.
Druvan misstats länge för Merlot i Chile och återupptäcktes genom ampelografiskt och senare genetiskt arbete på 1990-talet, vilket ledde till att många ”Merlot”-vingårdar visade sig vara Carmenère. I Kina har Cabernet Gernischt under senare år ofta identifierats som Carmenère, vilket ytterligare bidragit till druvans globala spridning. En unik egenskap är den tydliga pyrazinprofilen som, rätt hanterad, ger vinet en igenkännbar kryddig och örtig nerv. Tillsammans med sin dramatiska historia från Bordeaux till Anderna har Carmenère blivit ett kulturellt kännetecken för Chiles moderna vinrenässans.
