Cabernet är ett samlingsnamn som oftast syftar på två närbesläktade druvsorter: Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc. I olika regioner används ibland bara “Cabernet” för att beteckna Cabernet Sauvignon, särskilt i Nya världen, medan man i andra sammanhang gör skillnad mellan de två. Druvans ursprung finns i sydvästra Frankrike, med stark koppling till Bordeaux, där Cabernet Sauvignon utvecklades som en naturlig korsning mellan Cabernet Franc och Sauvignon Blanc under 1600-talet. Namnet “Cabernet” tros komma från äldre lokala ord för “svart” eller “mörk” och syftar på druvans djupa färg och koncentrerade karaktär.
Idag odlas Cabernet i stort sett över hela världen, med särskilt starka fästen i Bordeaux, Napa Valley i Kalifornien, Coonawarra i Australien, Maipo Valley i Chile och Stellenbosch i Sydafrika. Den trivs bäst i varmt till måttligt klimat där den kan uppnå full fenolisk mognad, men odlas även i svalare lägen, vilket ger mer stram och örtig stil. Kända terroirer inkluderar Médoc och Pauillac i Bordeaux, där grusiga jordar och närhet till havet ger optimal dränering och värme. I varmare områden utvecklar druvan mer fyllighet och mogna frukttoner, medan svalare klimat framhäver hög syra och mer gröna, örtiga inslag.
Vinrankan har medelstora, femflikiga blad och små till medelstora klasar med tjockskaliga, mörkblå bär. Cabernet är känd för sin robusthet och goda resistens mot röta och sjukdomar, även om den är känslig för frost under växtsäsongens tidiga skeden. Den är relativt senmognande, vilket gör den mindre lämpad för extremt svala regioner utan lång och varm höst. Styrkan ligger i dess förmåga att ge konsekvent hög kvalitet, medan en utmaning kan vara att undvika alltför sträva tanniner i kallare årgångar.
Cabernet används främst till stilla rödviner men har även en roll i vissa roséer och mousserande röda viner. Den jäser ofta i ståltank för att bevara frukt, men lång lagring på ekfat – särskilt fransk ek – är vanlig för att tillföra struktur och komplexitet. Skalkontakten är oftast lång för att extrahera färg och tannin. Druvan används både som druvrent vin och i blandningar, där den klassiskt paras med Merlot och Cabernet Franc i Bordeauxblandningar.
Ung Cabernet kännetecknas av aromer av svarta vinbär, björnbär och körsbär, ofta med inslag av paprika eller grön paprika (pyraziner) i svalare klimat. Vid lagring utvecklar den toner av ceder, tobak, läder och jordiga nyanser. Munkänslan är fyllig till medelfyllig med markerade tanniner och god syra, vilket ger viner med lång lagringspotential. Signaturaromer inkluderar svarta vinbär och cederträ, särskilt i fatlagrade versioner.
Cabernet passar utmärkt till smakrika kötträtter som grillad biff, lamm, vilt och rätter med pepparsås. Den harmonierar även väl med hårdostar som cheddar och comté. Serveringstemperaturen bör ligga runt 16–18 grader för att balansera tanniner och lyfta fram aromerna. I sin enklare form fungerar Cabernet som ett kraftfullt vardagsvin, medan mer ambitiösa buteljeringar är avsedda för lagring och speciella tillfällen.
Cabernet är en av världens mest planterade och mest igenkända druvor, med stark närvaro både på den kommersiella och den finare vinmarknaden. Den är högt värderad av sommelierer för sin mångsidighet och lagringsförmåga. Många av världens mest prestigefyllda viner, som Château Lafite-Rothschild och Screaming Eagle, är cabernetdominerade och har bidragit till druvans ikonstatus.
Cabernet har en central plats i vinvärlden och är föremål för många myter och historier, inte minst i Bordeaux där den ofta förknippas med adel och tradition. Den har vunnit otaliga internationella utmärkelser och fungerar som en referenspunkt i många vinprovningar. En intressant detalj är att den höga halten av tanniner och antocyaniner ger exceptionell färg- och smakstabilitet, vilket är en av anledningarna till att den blivit en av vinvärldens mest pålitliga druvsorter.