Savatiano är en av de mest betydelsefulla vita druvsorterna i Grekland och har länge spelat en central roll i landets vinproduktion. Druvan kallas ibland även för Savvatiano, men det är samma sort som åsyftas. Ursprungligen kommer den från Attika-regionen, nära Aten, där den har odlats i århundraden. Det är en mycket gammal sort med historiska rötter som sträcker sig tillbaka till antiken och har därför en djup kulturell förankring i Greklands vintradition. Namnet är inte direkt kopplat till en plats eller person, utan snarare till dess traditionella användning och lokala dialekter.
Savatiano odlas främst i Grekland, och särskilt i Attika, Boeotien och delar av Euboia. Druvan är anpassad till Medelhavsklimatet, med varma somrar och torra förhållanden, vilket gör att den klarar sig väl även under torka. Den är mycket väl lämpad för heta och torra regioner, där andra druvor ofta har svårt att trivas. Även om Attika är den mest kända terroiren för Savatiano, har den också börjat odlas i andra grekiska regioner, ofta med något olika uttryck beroende på jordmån och höjd.
Vinrankan har stora, gröna blad och producerar medelstora till stora klasar med gulgröna bär. Savatiano är känd för sin tålighet och är relativt lätt att odla, särskilt i varma klimat. En av dess största styrkor är dess motståndskraft mot torka, vilket gjort den till en naturlig del av Greklands vinodling. Däremot kan den vara känslig för vissa vinrankssjukdomar och kräver noggrann skötsel för att hålla kvaliteten hög. Den har generellt sett en stabil avkastning och mognar relativt sent, vilket ger viner med en balanserad alkoholhalt.
Savatiano används främst för att producera stilla vita viner, men den är också den klassiska basen i den traditionella grekiska drycken Retsina, där vinet smaksätts med kåda. I modern vinframställning hanteras den ofta i ståltankar för att bevara fräschör och fruktighet, men vissa producenter väljer även att använda ekfat för att ge extra komplexitet. Den kan användas både som druvrent vin och i blandningar, men i dagens trend lyfter allt fler vinmakare fram dess potential i rena tappningar.
Viner gjorda på Savatiano är ofta friska och fruktiga, med toner av citrus, äpple, päron och ibland subtila örtiga nyanser. De kan även ha en krämigare textur när de är mer koncentrerade. När vinerna är unga är de lätta och livliga, medan de med lagring kan utveckla en mer nötaktig och honungslik karaktär. En av de mest utmärkande egenskaperna är dess milda syra, som ger en mjukare munkänsla jämfört med andra grekiska vita druvor.
Savatiano passar utmärkt till det grekiska köket, särskilt till grillad fisk, skaldjur, meze-rätter och sallader med olivolja och örter. Det är också ett fint sällskap till milda ostar och vegetariska rätter. Serveringstemperaturen bör ligga mellan 8 och 10 grader för att framhäva druvans fräschör och aromatik. I sin enklare form fungerar Savatiano som ett vardagsvin, men det finns även mer ambitiösa varianter som lämpar sig för festligare tillfällen.
Savatiano är den mest planterade vita druvsorten i Grekland, men internationellt är den fortfarande relativt okänd. På senare tid har dock intresset vuxit, särskilt bland sommelierer och vinentusiaster som vill upptäcka unika grekiska druvor. Det finns flera producenter, särskilt i Attika, som har fått erkännande för sina rena och moderna tolkningar av druvan, vilket bidrar till att stärka dess rykte på den internationella vinmarknaden.
Savatiano har en stark kulturell koppling till Grekland och förknippas ofta med Retsina, som länge varit en del av den grekiska dryckeskulturen. Även om Retsina tidigare hade ett blandat rykte internationellt, har kvalitetsproducenter bidragit till att höja statusen. Savatiano är också en av de äldsta druvsorterna som fortfarande odlas i Grekland, vilket gör den till en symbol för landets vintradition. Dess unika förmåga att motstå värme och torka gör den också särskilt intressant i en tid av klimatförändringar, där den kan komma att få ännu större betydelse för framtidens vinodling.
