Chasan är en vit druvsort som inte har några etablerade alternativa namn, men som ibland i vinvärlden nämns tillsammans med sina föräldrasorter för att förklara sitt ursprung. Druvan togs fram i Frankrike genom en korsning mellan Chardonnay och Listan (även känd som Listán Blanco eller Palomino), och är därmed en relativt modern skapelse snarare än en historisk sort med hundratals år på nacken. Den utvecklades under 1950-talet vid Institut National de la Recherche Agronomique (INRA) i Montpellier. Namnet Chasan är en sammansättning som tros komma från de två föräldrasorterna: “Cha” från Chardonnay och “San” från Listán.
Chasan odlas främst i södra Frankrike, särskilt i Languedoc-Roussillon, men förekommer också i mindre omfattning i andra varma vinregioner där den kan uppnå full mognad. Druvan trivs bäst i varma och solrika klimat, gärna med medelhavspåverkan, eftersom den mognar sent och behöver mycket värme för att utveckla sina aromer och sin naturliga sötma. Den kan även odlas i inlandsklimat med varma somrar, men är mindre lämplig i kyliga eller fuktiga områden. Vissa producenter i Languedoc har lyft fram Chasan som en intressant komponent i blandningar tack vare dess rika frukt och relativt höga alkoholpotential.
Chasan ger medelstora till stora klasar med gröngula bär. Bladen är medelstora och ofta tre- till femflikiga. Druvan är relativt lätt att odla i rätt klimat men kräver lång växtsäsong och är känslig för kyliga höstar. Styrkorna inkluderar dess förmåga att utveckla hög sockerhalt och aromrikedom, medan svagheterna främst handlar om dess känslighet för sjukdomar som mjöldagg samt ojämn mognad i svalare områden. Den sena mognaden gör att den ibland löper risk att skördas i samband med höstregn, vilket kan påverka kvaliteten.
Chasan används främst för att producera stilla vita viner, ofta i blandningar med andra sydfranska sorter som Grenache Blanc, Marsanne eller Roussanne. I vissa fall görs druvrena viner för att framhäva dess aromprofil. Den vinifieras vanligen i temperaturkontrollerade ståltankar för att bevara frukt och friskhet, men i mer ambitiösa viner kan viss ekfatslagring förekomma för att ge ytterligare komplexitet och struktur. Chasan lämpar sig väl för att bidra med fyllighet och alkohol till blandningar, samtidigt som den ger aromer av mogen frukt.
Viner på Chasan uppvisar ofta aromer av mogen persika, aprikos, melon och ibland tropiska frukter, tillsammans med blommiga toner. Munkänslan är fyllig och rund, med måttlig till låg syra beroende på skördeperiod och terroir. När vinet är ungt är det fruktigt och inbjudande, medan lagring kan ge mer honungsliknande nyanser och en viss nötighet. Signaturdragen är den rika fruktigheten och den mjuka strukturen.
Chasanbaserade viner passar väl till rätter med viss fetma eller sötma, såsom grillad kyckling, krämiga pastarätter, milda curryrätter eller halvfeta ostar. De är även goda till fiskrätter med smörsås eller ugnsbakad lax. Serveringstemperaturen bör ligga kring 8–10 °C för att framhäva fräschören. De flesta viner på Chasan är vardagsvänliga, men de bättre exemplen kan vara utmärkta även vid mer speciella tillfällen.
Chasan är en relativt sällsynt druva och förekommer inte i någon större kommersiell skala internationellt. Den har dock fått en viss uppmärksamhet bland vinmakare som söker alternativa sorter för varmare klimat, särskilt i Languedoc. Intresset är växande i små producentled, men få kända varumärken profilerar sig enbart med Chasan. De flesta konsumenter möter druvan i blandviner där den är en av flera komponenter.
Chasan saknar omfattande folkloristiska legender eller myter, men dess moderna bakgrund gör den till ett exempel på den franska vinodlingsforskningens innovationskraft under 1900-talet. Den har inga kända färgmutationer, men dess föräldrakombination gör den genetiskt intressant, då den kombinerar elegansen från Chardonnay med den värmetåliga karaktären hos Listán. I vinvärlden nämns Chasan ofta i samband med diskussioner om hållbara druvval för varmare klimat, något som gör den högaktuell i takt med att klimatförändringar påverkar traditionella odlingsmönster.