Auxerrois är en vit druvsort som ibland kan orsaka viss förvirring eftersom namnet historiskt har använts för flera olika druvor, bland annat Malbec i sydvästra Frankrike. Den variant som avses här är Auxerrois Blanc, oftast kallad enbart Auxerrois, och den är nära besläktad med Pinot-sorterna. Druvan tros ha sitt ursprung i nordöstra Frankrike, främst Alsace och Lorraine, även om genetiska studier tyder på att den är en naturlig korsning mellan Pinot och Gouais Blanc. Den är flera hundra år gammal och har troligen odlats sedan medeltiden. Namnet är sannolikt hämtat från staden Auxerre i Bourgogne, även om odlingen där idag är obefintlig.
Idag odlas Auxerrois främst i Alsace, där den är en viktig del av den regionala vitvinsproduktionen. Den förekommer även i Lorraine, Luxemburg och i vissa delar av Tyskland, där den ibland blandas med Pinot Blanc. Mindre odlingar finns i Kanada och USA, särskilt i svalare vinregioner som Oregon. Druvan trivs bäst i svala till måttligt varma klimat och uppskattar kalkrika jordar som bidrar till att framhäva dess elegans. På högre höjd eller i kallare lägen bevaras dess syra bättre, medan varmare odlingsplatser tenderar att ge rundare och mjukare viner.
Auxerrois-rankor har medelstora blad och kompakta klasar av små, gulgröna bär. Den är relativt tidig i mognad och ger ofta god avkastning, men kan vara känslig för frost under knoppning. En av dess styrkor är att den behåller en balanserad syra även i varmare växtsäsonger, men i mycket svala årgångar kan syran bli högre än önskat. Den har måttlig resistens mot sjukdomar, men behöver skydd mot mjöldagg och röta vid fuktiga förhållanden.
Auxerrois används främst till torra, stilla vita viner, men kan också förekomma i mousserande viner, särskilt Crémant d’Alsace. I vinkällaren vinifieras den ofta i ståltank för att bevara friskheten och fruktigheten, men vissa producenter använder ekfat för att ge mer kropp och komplexitet. Druvan förekommer både som druvrent vin och i blandningar, ofta med Pinot Blanc, där Auxerrois bidrar med mjukhet och fyllighet.
Viner på Auxerrois är generellt mjuka, med måttlig till låg syra och en rund, fyllig munkänsla. Aromerna kan inkludera gula äpplen, päron, stenfrukter, honung och ibland diskreta blommiga toner. I unga viner dominerar fräschör och fruktighet, medan lagrade exemplar kan utveckla toner av honung, nötter och smörig textur. En typisk kännetecknande egenskap är dess milda, eleganta stil, som gör den lättillgänglig för många konsumenter.
Auxerrois passar väl till rätter med milda, subtila smaker, såsom pocherad fisk, skaldjur, milda ostar och ljusa kötträtter som kyckling eller kalkon. Den fungerar även fint till vegetariska rätter med svamp eller rotfrukter. Serveringstemperaturen bör ligga runt 8–10 grader för unga viner och 10–12 grader för fatlagrade eller mer mogna varianter. Med sin mjuka karaktär fungerar den både som ett vardagsvin och som ett elegant val till festligare tillfällen.
Även om Auxerrois inte är lika känd internationellt som Chardonnay eller Sauvignon Blanc har den en lojal följarskara, särskilt i Alsace och Luxemburg. Intresset växer långsamt bland sommelierer och vinentusiaster som söker alternativa druvor med subtil karaktär. Några välkända producenter i Alsace, som Domaine Zind-Humbrecht och Domaine Barmès-Buecher, gör uppmärksammade Auxerrois-viner.
I Alsace har Auxerrois länge spelat en viktig men ofta anonym roll, då den ofta blandas och säljs under beteckningen Pinot Blanc. Den är en del av det kulturella vinlandskapet i regionen och ett exempel på hur traditionella druvor kan leva kvar genom subtil anpassning. Även om den inte är en prisvinnare på stora internationella tävlingar har den fått erkännande i mindre, specialiserade sammanhang och uppskattas av vinkännare för sin balans och matvänlighet. Dess förväxling med andra druvor och dess mångsidighet i blandningar är en del av dess charm och historia.