Savagnin är en av de äldsta kända druvsorterna i Europa och har en fascinerande historia som sträcker sig tillbaka flera hundra år. Den är nära besläktad med Traminer-familjen och anses vara urformen till många kända druvsorter, däribland Gewürztraminer. Druvan har genom tiderna burit olika namn beroende på region, bland annat Traminer, Heida och Païen. Dess ursprung tros vara i området kring Alperna, troligen i Tyrolen eller i dagens Alsace, men det är i Jura i östra Frankrike som den har fått sitt starkaste fäste. Namnet är inte uppkallat efter en person eller plats, utan är en äldre beteckning som använts för att skilja den från andra varianter inom Traminer-släktet.
Idag odlas Savagnin framför allt i Jura i Frankrike, där den är den klassiska druvan bakom regionens mest unika viner, som Vin Jaune. Den odlas också i Schweiz, där den ofta kallas Heida eller Païen, särskilt i Valais, samt i mindre omfattning i Tyskland och Österrike. Druvan trivs bäst i svala till tempererade klimat och klarar sig väl i jordar med kalk och märgel, vilket är typiskt för Jura. I Valais i Schweiz odlas den ofta på hög höjd, vilket ger en friskare och mer aromatisk karaktär. Terroiren har därför en stor inverkan på Savagnins uttryck, från nötiga och oxidativa viner i Jura till fruktigare och friskare varianter i Schweiz.
Savagnin är en relativt svårodlad sort. Vinrankan växer med små till medelstora blad och producerar små klasar med små, tjockskaliga gröngula bär. Den mognar sent och är känslig för både frost och sjukdomar, särskilt coulure och mjöldagg, vilket historiskt begränsat dess spridning. Trots dessa svårigheter belönas odlare som ger den rätt förutsättningar med druvor av mycket hög kvalitet. Dess styrka ligger i dess förmåga att uttrycka terroir och att skapa viner med lång lagringspotential.
Savagnin används till en rad olika vinstilar. I Jura produceras den till det berömda Vin Jaune, som lagras länge under ett jästtäcke (voile) liknande sherryproduktion. Den används även till torra stilla viner, ibland med ståltanksvinifiering för att behålla friskhet och fruktighet. Dessutom kan den vara bas i mousserande Crémant du Jura. I Schweiz vinifieras den oftast som torra, friska stilla viner. Druvan används nästan alltid som druvrent vin snarare än i blandningar, eftersom dess särpräglade karaktär är svår att dölja.
Smaken hos Savagnin varierar beroende på vinifiering. De torra, ståltankslagrade vinerna kan ha en frisk, mineralisk och fruktig profil med citrus, äpple och stenfrukter. I oxidativ stil, särskilt Vin Jaune, utvecklas komplexa aromer av valnöt, curry, kryddor och torkad frukt. Munkänslan är ofta fyllig med markerad syra, vilket ger vinerna lång livslängd. Med lagring blir vinerna ännu mer komplexa, och de nötiga tonerna framträder tydligare. En signatur för druvan är just dess unika kombination av frisk syra och kryddigt nötiga aromer.
Savagnin i friskare stil passar utmärkt till fiskrätter, skaldjur och ost, medan de oxidativa varianterna är klassiska följeslagare till lagrade ostar, särskilt Comté, men också till svamprätter, vilt och krämiga såser. Serveringstemperaturen bör ligga runt 8–10 grader för de friska stilarna och något varmare, 12–14 grader, för de mer komplexa och oxidativa vinerna. De fruktigare vinerna kan fungera väl som vardagsviner, men de mest lagringsdugliga och komplexa varianterna är definitivt avsedda för speciella tillfällen.
Savagnin är en relativt sällsynt druva internationellt, men den har en stark kultstatus i Jura och Schweiz. Intresset för druvan växer i takt med att fler vinälskare och sommelierer söker unika och terroirdrivna viner. Några av de mest kända flaskorna kommer från Jura, såsom Vin Jaune från Arbois och Château-Chalon, vilka ofta framhävs som ikoniska viner i världen. På senare år har även mindre producenter utanför Jura börjat uppmärksamma druvan, vilket ytterligare ökar dess prestige.
Savagnin är förknippad med flera traditioner och kulturella uttryck, inte minst kring Vin Jaune-festivalen i Jura där druvan står i centrum. Det finns även en lång mytbildning kring dess ursprung, där vissa menar att den odlats i över tusen år i Alpområdet. Druvan har också uppmärksammats i internationella tävlingar och fått högt erkännande för sin unika karaktär. En ovanlig egenskap är dess genetiska koppling till många andra druvsorter, där den genom mutationer och korsningar gett upphov till välkända sorter som Gewürztraminer. På så sätt bär Savagnin en särskild historisk och kulturell tyngd inom den europeiska vinvärlden.