Raboso är en gammal italiensk druvsort som framför allt förknippas med Veneto-regionen i nordöstra Italien. Den förekommer i två huvudvarianter, Raboso Piave och Raboso Veronese, där den förstnämnda betraktas som den äldsta och mest ursprungliga. Namnet sägs komma från ordet ”rabbioso”, vilket betyder ilsk eller vresig på italienska, en anspelning på druvans kraftiga tanniner och höga syra. Historiskt har Raboso odlats i flera hundra år, och det finns belägg för dess existens redan under medeltiden, vilket gör den till en av de äldre inhemska italienska sorterna. Några utbredda alternativa namn finns inte, men lokala variationer i beteckningen förekommer i Veneto.
Raboso odlas främst i Veneto, särskilt längs Piave-floden där Raboso Piave har sitt starkaste fäste. Den förekommer även i mindre utsträckning i Friuli och Emilia-Romagna. Druvan är väl anpassad till ett relativt svalt men solrikt klimat med inslag av fukt, vilket är typiskt för nordöstra Italien. Den klarar hög avkastning och tål att mogna sent, något som gör att den utvecklar sin karakteristiska syra och tanninstruktur. Raboso är mindre vanlig utanför Italien, men experimentell odling har förekommit i delar av Schweiz och USA. Beroende på växtplats kan vinerna bli mer fruktiga och tillgängliga eller mer rustika och strama.
Raboso-rankorna ger medelstora till stora klasar med små till medelstora, tjockskaliga, mörkblå druvor. Bladen är stora och tydligt flikiga. Druvan är känd för att vara tålig i vingården, med god resistens mot sjukdomar och förmågan att klara av vädervariationer. Den mognar sent, ofta i slutet av oktober, vilket innebär en risk i svalare årgångar, men detta bidrar också till dess höga syra och robusta struktur. Den höga naturliga syran gör att den ofta kräver viss lagringstid innan vinerna blir harmoniska.
Raboso används främst till stilla röda viner, men kan också förekomma i vissa dessertviner tack vare sin syra som balanserar sötman. Traditionellt har vinerna jästs och lagrats länge, ofta på stora ekfat, för att mjuka upp tanninerna och runda av syran. Numera används även ståltank och modern vinifiering för att framhäva fruktigheten och göra vinerna mer tillgängliga. Raboso produceras både som druvrent vin och i blandningar, ofta tillsammans med Merlot eller Cabernet Sauvignon, för att ge mjukare struktur.
Viner på Raboso är intensiva och strama, med markerad syra och kraftiga tanniner. Aromerna domineras ofta av mörka körsbär, plommon, björnbär och vilda örter, ibland med inslag av lakrits, peppar och jordiga toner. Med lagring utvecklas komplexa smaker av läder, tobak och torkad frukt. Unga viner kan upplevas som kantiga och svåra, men med tid på flaska blir de mer balanserade och eleganta. Den höga syran är en signatur som gör Raboso till en långlivad druva.
Tack vare sin kraft och syra passar Raboso bäst till rik och smakrik mat. Den går utmärkt ihop med vilt, grillat kött, långkokta grytor och lagrade ostar. Den kan också fungera till traditionella italienska kötträtter från Veneto, såsom brasato och pastarätter med mustiga såser. Serveringstemperaturen bör ligga mellan 16 och 18 grader för att framhäva både frukt och struktur. De enklare, yngre versionerna kan fungera som vardagsvin, medan de lagrade och mer komplexa uttrycken passar bättre vid högtidliga tillfällen.
Raboso är en relativt sällsynt druva i internationellt perspektiv, men har en stark identitet i Veneto. På senare år har den fått förnyad uppmärksamhet som en del av Italiens vintradition och tack vare sitt unika uttryck. Bland sommelierer och vinälskare ökar intresset för druvan, särskilt inom den växande trenden med lokala och mindre kända sorter. Några av de mest kända flaskorna är etiketter från Piave DOC, där Raboso Piave ofta står i centrum.
Raboso kallas ibland för ”il vino dei veneziani” eftersom det under medeltiden och renässansen var Venetos viktigaste vin och ofta skeppades från Venedigs hamn till andra delar av Europa. Det har funnits en lokal tradition att använda Raboso i bröllopsfester, där dess kraftfulla karaktär symboliserade uthållighet och styrka. Även om den inte är känd för internationella utmärkelser i samma utsträckning som vissa andra druvor, har den vunnit erkännande i lokala tävlingar och ses som en bärare av regional identitet. Dess kombination av hög syra och tanniner gör den unik bland italienska druvor och ett levande exempel på Venetos historiska vinproduktion.