Malvasia Bianca är en av de mest kända och spridda varianterna inom den stora Malvasia-familjen, som omfattar många närbesläktade druvsorter. I vissa regioner förekommer alternativa namn såsom Malvasia Bianca di Candia eller Malvasia Bianca Lunga, men det gemensamma draget är kopplingen till det traditionella namnet Malvasia. Ursprunget är sydeuropeiskt, troligen Grekland, där druvan odlats sedan antiken och därifrån spridit sig till Italien, Spanien och Portugal. Den räknas alltså som en av de äldre, historiska druvsorterna i Medelhavsområdet. Namnet Malvasia anses ha sitt ursprung i den grekiska hamnstaden Monemvasia på Peloponnesos, som under medeltiden var en viktig handelsplats för vin.
Idag odlas Malvasia Bianca i första hand i Italien, där regioner som Sicilien, Puglia och Lazio är kända för sina Malvasia-viner. Druvan finns även i Spanien, framför allt på Kanarieöarna, samt i Portugal där den är en del av blandningar till Madeira. I mindre skala odlas den också i USA, särskilt i Kalifornien. Malvasia Bianca trivs bäst i varma, soliga klimat där den kan utveckla sina aromatiska egenskaper fullt ut, men även kustnära odlingar har visat sig ge friska och eleganta viner. På vulkaniska jordar, som på Kanarieöarna eller Sicilien, får druvan en tydlig mineralprägel.
Vinrankan har medelstora blad med markerade lober och ger klasar som ofta är kompakta och relativt stora. Bären är små till medelstora och har en tunn, gulgrön skalton när de mognar. Malvasia Bianca är inte den mest lättodlade druvan eftersom den kan vara känslig för sjukdomar som mjöldagg och botrytis om klimatet är för fuktigt. Den mognar relativt sent och kan ge varierande avkastning beroende på växtplats och odlingsmetod. Styrkan ligger i dess förmåga att utveckla komplexa aromer och anpassa sig till olika vinifieringsstilar.
Malvasia Bianca används till ett brett spektrum av vinstilar. Den förekommer i torra stilla viner, men är också känd för sina söta dessertviner och starkviner, särskilt i Madeira där Malvasia ger de mest intensiva och långlivade vinerna. I Syditalien framställs den ofta i ståltank för att bevara fräschören och de aromatiska tonerna, men på vissa håll används fatlagring för att ge vinerna mer komplexitet. Druvan fungerar både som druvrent vin och i blandningar, där den kan bidra med doftintensitet och mjuk fruktighet.
Viner på Malvasia Bianca är ofta aromatiska och fruktiga, med toner av aprikos, persika, apelsinblom och honung. I torra varianter finns en tydlig friskhet och ibland en örtig mineralitet, särskilt från vulkaniska jordar. Söta och lagrade varianter utvecklar en rik smak av torkad frukt, nötter och karamelliserade toner. Ungt vin på Malvasia Bianca har en livlig fruktighet, medan lagring kan framhäva mer komplexa aromer och en fylligare munkänsla. Signaturdraget är den blommiga och aromrika karaktären som gör druvan lätt att känna igen.
Torra Malvasia Bianca-viner passar utmärkt till fisk och skaldjur, gärna grillade eller med citrusbaserade såser. De fungerar också väl till lättare pastarätter och sallader. De söta varianterna harmonierar med desserter som fruktpaj, bakverk och blåmögelost. Serveringstemperaturen bör ligga kring 8–10 grader för torra viner, medan de söta gärna serveras något svalare för att balansera sötman. De torra versionerna fungerar fint som vardagsvin, medan de söta och lagrade ofta betraktas som mer exklusiva och lämpade för speciella tillfällen.
Malvasia Bianca är relativt vanlig i Medelhavsområdet men är internationellt sett inte lika spridd som druvor som Chardonnay eller Sauvignon Blanc. På senare år har intresset ökat bland vinälskare och sommelierer, särskilt eftersom druvan är kopplad till traditionella vinmakningsområden och erbjuder unika smakupplevelser. Bland välkända exempel finns Malvasia-baserade viner från Madeira, liksom aromatiska vita från Sicilien och Lazio.
Malvasia har en lång och fascinerande historia och omnämns i både medeltida handelsdokument och litterära verk. På många håll i Italien är druvan en del av lokala traditioner, där vin på Malvasia serverats vid högtider i århundraden. Malvasia-baserade Madeira-viner har vunnit internationella utmärkelser och anses tillhöra världens mest lagringsdugliga starkviner. En intressant egenskap hos druvan är dess förmåga att anta olika aromprofiler beroende på terroir, vilket gör att den kan upplevas på många olika sätt trots sitt gemensamma ursprung.