Loureira är en grön druvsort med ursprung i nordvästra Portugal, framför allt i regionen Minho där den är en viktig del av Vinho Verde-produktionen. Druvan förekommer också i den spanska regionen Galicien, där den kallas Loureiro. Namnet betyder ”lagerblad” på portugisiska och spanska, vilket är passande eftersom druvan ofta ger viner med aromer som påminner just om lagerblad och örter. Loureira är en historisk druva som har odlats i århundraden i dessa områden och bär på en stark koppling till den lokala vintraditionen snarare än till en enskild person eller plats.
Loureira odlas främst i Portugal och Spanien, med sitt starkaste fäste i Minho-dalen och i Galicien. Den trivs bäst i ett svalt och fuktigt atlantiskt klimat, där närheten till havet och de regelbundna regnen skapar goda förutsättningar för dess aromatiska uttryck. I Portugal anses floden Lima och dess omgivningar som en av de klassiska terroirerna för Loureira, medan i Spanien finner man den i Rías Baixas där den ofta blandas med Albariño. Klimatets påverkan är tydlig: i svalare områden får vinet hög syra och friskhet, medan i något varmare delar kan fruktigheten bli rundare och mer tropisk.
Vinrankan har stora, ljusgröna blad och medelstora klasar med små till medelstora gröngula bär. Loureira är relativt produktiv men kan vara känslig för sjukdomar som mjöldagg och röta på grund av det fuktiga klimat där den oftast odlas. Den mognar relativt sent, vilket gör att den behöver en lång växtsäsong. Dess styrka ligger i dess aromatiska intensitet och förmåga att uttrycka terroir, medan svagheten är dess känslighet för klimatvariationer och dess beroende av noggrann vinodling.
De vanligaste vinstilarna som framställs från Loureira är stilla vita viner, ofta med frisk syra och blommiga aromer. Den används också i mousserande Vinho Verde-viner där dess fräschör och aromatik passar väl. I vinkällaren vinifieras den vanligtvis i ståltank för att bevara dess fräschör, men vissa producenter experimenterar med kort skalkontakt eller lätt ekfat för att addera komplexitet. Loureira används både som druvrent vin och som en viktig komponent i blandningar, särskilt tillsammans med Trajadura och Albariño.
Loureira ger viner med en distinkt aromprofil som ofta inkluderar blommiga toner av apelsinblom, lagerblad, citrus, gröna äpplen och ibland ett örtigt drag. Smaken är frisk, medelhög till hög syra och en lätt kropp, vilket gör vinet mycket livligt och matvänligt. När vinet är ungt är det intensivt aromatiskt och fruktigt, medan lagring kan dämpa fräschören men framhäva mer komplexa, honungsliknande toner. Signaturaromen för Loureira är just dess tydliga blommighet i kombination med örtiga inslag.
Loureira-viner passar utmärkt till skaldjur, fiskrätter och fräscha sommarsallader. I det nordiska köket fungerar de väl med gravad lax, räkor eller milda getostar. Serveringstemperaturen bör ligga mellan 8 och 10 grader för att bäst bevara dess friskhet och aromatiska uttryck. Vinerna betraktas oftast som vardagsviner tack vare sin lätthet och friskhet, men välgjorda versioner kan även serveras vid festliga tillfällen, särskilt i kombination med finare skaldjur.
Loureira är inte lika välkänd internationellt som Albariño, men den har en växande popularitet bland vinentusiaster och sommelierer som uppskattar unika, aromatiska druvsorter. I Norden får den alltmer uppmärksamhet tack vare intresset för friska, lättdruckna viner med låg alkoholhalt. Några kända producenter av Loureira-viner finns i Portugals Lima-region, där namnkunniga vinmakare framhäver druvans särart i sina flaskor.
Det finns en lokal stolthet kring Loureira i Minho, där druvan ses som en viktig del av regionens vinidentitet. I vissa byar firas skördefester där Loureira spelar en central roll. Även om den ännu inte dominerar på internationella pristävlingar har den fått erkännande i tävlingar som fokuserar på inhemska druvsorter och viner från Iberiska halvön. En av de mest fascinerande aspekterna av Loureira är dess aromatiska tydlighet och det faktum att dess namn och smakprofil båda bär spår av lagerblad – en sällsynt koppling mellan natur, språk och vin.