Lorkosh är en relativt okänd druvsort som har sitt ursprung i Armenien och Kaukasusområdet. Det förekommer få alternativa namn, och druvan går i princip alltid under benämningen Lorkosh. Till skillnad från många moderna korsningar är detta en traditionell sort med rötter som sträcker sig långt tillbaka i regionens vinodlingshistoria. Namnet tros vara kopplat till en lokal platsbeteckning snarare än till en person, och speglar druvans starka geografiska förankring.
Lorkosh odlas främst i Armenien, där den är en del av landets rika vintradition. Den förekommer även i mindre skala i grannregioner inom Kaukasus. Druvan trivs bäst i varma, torra och högt belägna områden där vinodling länge varit en central del av kulturen. De vulkaniska jordarna i delar av Armenien ger särskilda terroiruttryck som lyfter fram druvans aromatiska egenskaper. I olika odlingsområden kan vinerna variera från kraftfulla och koncentrerade till mer eleganta och mineraldrivna uttryck.
Vinrankan kännetecknas av medelstora klasar med mörkblå till nästan svarta bär. Bladen är breda och något flikiga, vilket är typiskt för många kaukasiska sorter. Lorkosh anses vara relativt lättodlad i sitt naturliga klimat, men kräver noggrann skötsel för att undvika ojämn mognad. Styrkan ligger i dess motståndskraft mot torka och dess förmåga att producera druvor med koncentrerad smak. Svagheter kan vara känslighet för vissa svampsjukdomar om klimatet blir alltför fuktigt.
Lorkosh används främst för att framställa stilla röda viner, men det förekommer även varianter med lätt restsötma beroende på producentens filosofi. Vinmakare använder ofta ståltank för att framhäva druvans fruktighet och fräschör, men även ekfat kan förekomma för att ge extra komplexitet. Även om druvan ibland blandas med andra lokala sorter för att skapa balanserade cuvéer, görs det ofta druvrena viner som låter Lorkosh visa sin unika karaktär.
Viner på Lorkosh har en mörk och intensiv färg med en aromprofil som ofta präglas av mörka bär som björnbär och plommon, tillsammans med inslag av örter och kryddighet. Munkänslan är fyllig men med en balanserad fräschör som ger vinet en viss elegans. Med lagring utvecklas toner av torkad frukt, läder och jordiga nyanser som ger ytterligare djup. En tydlig signatur för Lorkosh är dess kombination av rik frukt och subtil kryddighet.
Lorkosh-viner passar utmärkt till smakrik mat som grillat lamm, vilt och mustiga grytor. De går även väl ihop med armeniska specialiteter som kryddiga kötträtter och långkokta rätter med aubergine och örter. Serveringstemperaturen bör ligga kring 16–18 grader för att bäst framhäva doft och smak. Vinet kan både fungera som ett vardagsvin i sin enklare form och som ett mer speciellt vin vid festliga tillfällen när det är välgjort och lagrat.
Lorkosh är en relativt sällsynt druva som framför allt uppskattas lokalt, men den börjar sakta väcka intresse bland vinentusiaster utanför Armenien. Sommelierer och vinälskare med fokus på unika, inhemska druvsorter lyfter ofta fram Lorkosh som ett exempel på vinvärldens mångfald. Några mindre producenter har börjat exportera flaskor till Europa, vilket ger nordiska konsumenter möjlighet att upptäcka denna ovanliga druva.
I Armenien finns flera berättelser och lokala traditioner knutna till Lorkosh, ofta med kopplingar till vinets roll i högtider och festligheter. Även om druvan ännu inte nått internationell kändisstatus, har den fått erkännande i mindre tävlingar som fokuserar på ursprungstypiska viner. En av dess mer ovanliga egenskaper är förmågan att uttrycka terroir väldigt tydligt, vilket gör att samma druva kan ge helt olika viner beroende på växtplats.