Espadeiro är en blå druvsort från Portugal som i huvudsak är förknippad med Vinho Verde-regionen i landets norra delar. Druvan har inga allmänt etablerade alternativa namn, men den kan ibland förekomma i lokala dialekter med mindre variationer i benämningen. Dess ursprung är tydligt portugisiskt, och den har odlats i regionen i flera hundra år, vilket gör den till en traditionell och historiskt förankrad sort snarare än en modern hybrid. Namnet ”Espadeiro” tros komma från det portugisiska ordet ”espada”, som betyder svärd, och kan hänvisa till druvans långsträckta bladform eller rankans växtsätt.
Idag odlas Espadeiro främst i Portugal, särskilt i Vinho Verde-regionen, där den används för att producera lätta och fruktiga roséviner. Den förekommer även i mindre utsträckning i Spaniens Galicien, där klimatet är likartat. Druvan trivs bäst i ett svalt till tempererat, atlantiskt klimat med hög luftfuktighet och relativt mycket nederbörd, vilket är typiskt för nordvästra Iberiska halvön. Vissa specifika terroirer inom Minho-distriktet i Vinho Verde anses särskilt lämpade för att framhäva druvans fräschör och livliga syra. I varmare områden tenderar druvan att tappa en del av sin balans och friskhet, vilket gör de svala kustnära regionerna idealiska.
Espadeiro-rankorna kännetecknas av sina långsmala blad och relativt lösa klasar med små till medelstora bär som har en mörkblå färg. Druvan är känd för att ge god syra, men den kan vara något svår att odla på grund av sin känslighet för sjukdomar som mjöldagg och mögel, särskilt i de fuktiga klimat där den trivs bäst. Den har en relativt lång växtsäsong och mognar sent, vilket gör den beroende av gynnsamma höstförhållanden. Avkastningen kan vara måttlig till hög, men kvalitetsproducenter tenderar att begränsa skörden för att uppnå bättre koncentration i frukten.
Espadeiro används huvudsakligen till att framställa friska, fruktiga och syrliga roséviner, men den kan även förekomma i röda viner av lättare stil. Vinerna vinifieras oftast i ståltank för att bevara den fruktiga och livliga karaktären, och fatlagring är ovanligt eftersom det riskerar att dämpa druvans naturliga friskhet. Espadeiro produceras ofta som druvrent vin, men den kan även blandas med andra lokala sorter i Vinho Verde, exempelvis Vinhão eller Borraçal, för att skapa mer komplexa och balanserade roséer.
Vinerna från Espadeiro har en ljus, klar färg och en smakprofil som domineras av röda bär som jordgubb, hallon och körsbär, ofta med inslag av tranbär och granatäpple. Syran är frisk och ger en livlig, nästan krispig munkänsla. När vinet är ungt är det särskilt fruktigt och lättdrucket, medan lagring endast i begränsad omfattning utvecklar vinet, då det främst är tänkt att drickas ungt. Signaturdraget är den höga syran kombinerat med en ren bärig fräschör.
Espadeiro-viner, särskilt roséerna, passar utmärkt till det nordiska köket med sin fräschör och syra. De harmonierar väl med fiskrätter, skaldjur, sallader och lättare rätter av kyckling eller grönsaker. De kan också vara ett fint komplement till somriga bufféer och tapas. Serveringstemperaturen bör ligga runt 8–10 grader för rosévinerna, vilket framhäver fräschören. Vinerna betraktas i första hand som vardagsviner eller sällskapsviner snarare än flaskor för stora festligheter, men deras lätthet gör dem mycket uppskattade vid sociala sammanhang.
Espadeiro är inte en av de mest kända druvorna internationellt, och den är relativt sällsynt utanför Portugal. Däremot finns ett växande intresse för unika, lokala druvsorter, vilket gör att Espadeiro börjar få mer uppmärksamhet bland vinälskare och sommelierer som söker annorlunda viner med tydlig terroirkaraktär. Några producenter i Vinho Verde har börjat marknadsföra druvan som en kvalitetsrosé, vilket långsamt ökar dess synlighet internationellt. Även om stora kommersiella varumärken sällan fokuserar på Espadeiro, framhävs den i vissa nischade flaskor som vunnit erkännande på marknader utanför Portugal.
Espadeiro är starkt förknippad med Vinho Verde-traditionen och det lokala sättet att producera lätta, friska viner. Även om den inte är omgiven av många legender eller myter, är den en del av den kulturella identiteten i norra Portugal där vinproduktion är en vardaglig del av livet. Vinerna på Espadeiro har i vissa fall fått internationella utmärkelser för sin friskhet och autenticitet. En ovanlig egenskap hos druvan är dess förmåga att behålla hög syra även i varmare årgångar, vilket gör den särskilt intressant i tider av klimatförändringar. På så sätt bidrar Espadeiro inte bara till traditionen, utan också till framtidens vinproduktion i regionen.