Erbaluce är en gammal vit druvsort från norra Italien, närmare bestämt Piemonte, och den går ibland även under namnet Albaluce. Namnet tros komma från det italienska ordet ”alba” som betyder gryning och ”luce” som betyder ljus, vilket kan ses som en poetisk beskrivning av druvans ljusa, gyllene sken i morgonsolen. Erbaluce har odlats i området sedan åtminstone 1600-talet och anses vara en av de äldsta dokumenterade druvsorterna i regionen. Den har en lång historia och är djupt förknippad med sin hemtrakt, särskilt med området runt staden Caluso.
Druvan odlas främst i Piemonte, framför allt i provinsen Torino där appellationen Erbaluce di Caluso har fått DOCG-status. Den trivs särskilt bra i svala till måttligt varma klimat och föredrar sluttningar med god exponering för sol. Kombinationen av hög höjd och mineralrika jordar i Piemonte bidrar till att ge vinerna en frisk syra och en tydlig mineralitet. Även om druvan är starkt förknippad med Piemonte har den inte fått någon större spridning utanför Italien, vilket gör den till en regional specialitet.
Erbaluce-rankor har medelstora klasar med tätt sittande, små till medelstora bär som är gröngula i färgen och får en lätt gyllene ton vid full mognad. Druvan är känd för sin höga naturliga syra, vilket är en av dess största styrkor, men detta kan också vara en utmaning för vinmakare då det krävs noggrann balans i vinframställningen. Den är relativt motståndskraftig mot sjukdomar men ger inte alltid stora skördar, vilket gör att kvalitet ofta prioriteras framför kvantitet.
Erbaluce används till flera olika vinstilar, allt från friska och torra vita viner till mousserande och söta passitoviner. Den höga syran gör att den lämpar sig väl för mousserande viner, men den är också central i de traditionella söta vinerna från Caluso, där druvorna torkas innan pressning. Torra viner vinifieras oftast i ståltank för att bevara fräschör och aromatik, men det förekommer även viss fatlagring för att ge mer komplexitet. Den används i huvudsak som druvrent vin eftersom dess karaktär är mycket distinkt.
Viner på Erbaluce är kända för sin livliga syra, fräschör och tydliga aromatiska profil. De torra versionerna uppvisar ofta smaker av gröna äpplen, päron, citrusfrukter, vita blommor och en markerad mineralitet. Med lagring kan de utveckla toner av honung, mandel och torkad frukt, vilket gör dem mer komplexa. De söta passitovinerna blir fylliga och intensiva, med smaker av aprikos, honung och tropiska frukter, samtidigt som syran håller dem friska och balanserade.
Torra viner på Erbaluce passar utmärkt till fisk- och skaldjursrätter, lättare pastarätter samt grönsaksbaserade anrättningar. De mousserande versionerna är perfekta som aperitif eller till lättare förrätter, medan de söta passitovinerna gör sig bäst till dessert, blåmögelost eller patéer. Serveringstemperaturen för de torra vinerna bör ligga runt 8–10 grader, medan de söta vinerna kan serveras något varmare för att aromerna ska komma fram fullt ut. Generellt anses Erbaluce-viner vara mer speciella än vardagliga och används ofta vid festliga tillfällen eller för gastronomiska kombinationer.
Erbaluce är en relativt sällsynt druva och ses nästan enbart i Piemonte. Trots detta har den fått ett ökat erkännande de senaste åren tack vare vinmakarnas fokus på kvalitet och en växande nyfikenhet hos vinälskare på unika, lokala druvsorter. De mest kända exemplen är Erbaluce di Caluso DOCG-vinerna, både torra och söta, som blivit ett signum för regionen. Dessa flaskor dyker allt oftare upp i internationella vinbarer och restauranger med breda vinlistor.
Erbaluce har en stark kulturell koppling till Piemonte och är en del av regionens vinidentitet. Den söta varianten, Erbaluce di Caluso Passito, har vunnit flera internationella utmärkelser och betraktas som en lokal stolthet. Enligt legenden fick druvan sitt namn eftersom bären lyste som gryningsljus på vinrankorna, vilket skapade en nästan magisk aura kring den. Dess unika förmåga att behålla sin friska syra även i söta viner gör den till en av Italiens mest särpräglade druvsorter.