Dimiat är en traditionell vit druva som främst odlas på Balkan och som har en lång historia i vinframställning. Den är också känd under alternativa namn som Dimyat eller Dimiat, beroende på region och språkliga skillnader. Ursprunget är starkt förknippat med Bulgarien, där den har odlats i århundraden och betraktas som en av landets mest karakteristiska druvsorter. Även om dess exakta historiska rötter inte är helt fastställda, anses den vara en mycket gammal sort med djupa kopplingar till den bulgariska vinodlingskulturen. Namnet tros härstamma från det turkiska ordet för staden Dimetoka (nu Didymoteicho i Grekland), vilket antyder en geografisk koppling snarare än att den är uppkallad efter en person eller egenskap.
Dimiat odlas främst i Bulgarien, där den är en av de mest spridda vitvinsdruvorna, särskilt i områden som Svarta havets kust och Donau-slätten. Druvan förekommer också i mindre skala i Rumänien, Grekland och Nordmakedonien. Den trivs bäst i varma och soliga klimat, gärna i kustnära områden där den får en lång mognadsperiod som utvecklar dess aromatiska profil. Svala regioner tenderar att ge viner med hög syra men mindre intensiva aromer, medan varmare terroirer framhäver druvans fruktighet och mjukhet. Några av de mest uppskattade vinerna på Dimiat kommer från kustregionerna i Bulgarien där klimatet ger en balanserad fräschör.
Vinrankan är starkväxande och producerar stora klasar med ljusgröna till gyllene bär. Bladen är breda och typiska för många sydösteuropeiska sorter. Dimiat är känd för att ge höga avkastningar, vilket gör den populär bland vinodlare, men det kan också leda till viner av varierande kvalitet om inte avkastningen kontrolleras. Den mognar relativt sent och kräver mycket sol för att uppnå sin fulla potential. Druvan är dock känslig för vissa sjukdomar, vilket gör noggrann skötsel i vingården nödvändig.
Dimiat används främst till torra stilla viner men kan också ge halvtorra och söta stilar. Den är uppskattad för sin fräschör och används ofta till unga, fruktiga viner som lagras i ståltank för att bevara aromerna. I vissa fall används kortare skalkontakt för att förstärka strukturen, men fatlagring är ovanligt eftersom den kan dölja druvans subtila karaktär. Dimiat används sällan i blandningar och vinifieras i regel som druvrent vin, vilket understryker dess särprägel.
Viner på Dimiat är vanligtvis ljusa, friska och fruktiga. Doften präglas ofta av äpple, citrus, päron och vita blommor, ibland med inslag av örter. Smaken är mjuk och rund med måttlig syra, vilket gör vinet lättillgängligt. I ung ålder är vinerna friska och livliga, men de har begränsad lagringspotential och bör oftast avnjutas unga. Signaturaromen som ofta förknippas med Dimiat är dess florala och fruktiga karaktär i kombination med en ren, lätt munkänsla.
Viner gjorda på Dimiat är utmärkta till lättare rätter, särskilt fisk och skaldjur, sallader och milda ostar. De passar även till det bulgariska kökets vegetariska rätter med örter och grönsaker. Serveringstemperaturen bör ligga mellan 8 och 10 grader för att framhäva friskheten. På grund av sin tillgänglighet och friska karaktär betraktas Dimiat ofta som ett vardagsvin snarare än ett vin för högtidliga tillfällen, men i rätt sammanhang kan det uppskattas även av mer kräsna vinkännare.
Dimiat är en av Bulgariens mest odlade vitvinsdruvor och därmed relativt vanlig i regionen, men på den internationella marknaden är den fortfarande ganska okänd. Det finns dock ett växande intresse bland sommelierer och vinälskare som söker unika druvsorter från mindre kända vinländer. Några bulgariska producenter exporterar numera viner på Dimiat, vilket gör att den långsamt når en bredare publik. Även om den ännu inte är en druva som dominerar internationella vinlistor, framhävs den ofta som en del av Bulgariens vinidentitet.
Dimiat har en särskild plats i Bulgariens vintradition och omnämns ibland i samband med folkliga traditioner och festligheter där lokala viner spelat en central roll. Även om den inte är lika känd internationellt som vissa andra druvsorter, har Dimiat vunnit erkännande i regionala tävlingar där dess fräschör och drickvänlighet uppskattats. Dess mest unika egenskap är dess förmåga att leverera aromatiska och mjuka viner trots sitt relativt enkla uttryck, vilket gör den till ett spännande exempel på östeuropeisk vinodling med historiska rötter.
