Chasselas är en vit druvsort med flera alternativa namn beroende på odlingsområde, däribland Fendant i Schweiz, Gutedel i Tyskland och Perlan i vissa delar av Frankrike. Ursprunget är omdiskuterat, men de flesta forskare anser att druvan härstammar från området kring Genèvesjön, där både Schweiz och Frankrike delar på historien. Det är en av Europas äldsta odlade druvsorter, med spår av odling som går tillbaka till åtminstone romartiden. Namnet Chasselas tros komma från byn med samma namn i Bourgogne, men det är troligt att druvan odlades i Alpområdet långt innan den fick sin nuvarande benämning.
Idag odlas Chasselas främst i Schweiz, där den är landets mest odlade vita druva och har en särställning i kantonerna Valais och Vaud. Den förekommer även i Frankrike, särskilt i Alsace, Loire och Savoie, samt i mindre omfattning i Tyskland, Ungern och Nya Zeeland. Druvan trivs bäst i svala till tempererade klimat, gärna i skyddade dalgångar eller på sluttningar nära vatten som kan mildra temperatursvängningar. Den är särskilt förknippad med vingårdar längs Genèvesjön, där den får en unik terroirprägel. I varmare områden tenderar druvan att ge lägre syra och mjukare smak, medan den i svalare regioner bevarar friskhet och en mer mineraldriven karaktär.
Chasselas-rankan har medelstora, rundade blad och producerar relativt stora klasar med tunnhudade, ljusgröna druvor som ibland får en gyllene nyans vid full mognad. Den är tidigt mognande, vilket gör den väl anpassad till svala klimat men också känslig för frost under knoppsprickningen. Druvan är relativt lättodlad men kan vara känslig för mjöldagg och gråröta, särskilt i fuktiga regioner. Den ger ofta hög avkastning, vilket kräver noggrann skördebegränsning för att uppnå bästa kvalitet.
Chasselas används främst för att göra stilla vita viner, men kan även förekomma i mousserande och halvtorra varianter. Den vinifieras vanligen i ståltank för att bevara sin friska frukt och subtila aromer, men i vissa högkvalitativa exempel kan den genomgå kort lagring på jästfällningen för att ge mer textur. Fatslagring är ovanlig eftersom druvan är känslig för att tappa sin finstämda karaktär. Den framställs oftast som druvrent vin, särskilt i Schweiz, men kan i vissa regioner blandas med andra sorter för att ge mjukhet och rundhet.
Viner på Chasselas är vanligtvis lätta till medelfylliga med subtil frukt och en mjuk syra. Aromprofilen inkluderar gröna äpplen, päron, citrus och ibland en diskret blommighet. I bästa fall visar den upp en tydlig mineralitet, särskilt från vingårdar nära kalkrika jordar vid Alpernas fot. Unga viner är friska och lättdruckna, medan lagrade exemplar kan utveckla toner av honung, nötter och rostat bröd. Den låga syran och den mjuka strukturen gör att den upplevs mycket behaglig i munnen.
Chasselas passar utmärkt till lättare rätter som färsk fisk, skaldjur och vegetariska rätter, men har även en speciell plats som vin till ost, särskilt schweizisk raclette och fondue. Serveringstemperaturen bör ligga kring 8–10 °C för att framhäva fräschören. De flesta Chasselas-viner är gjorda för att drickas unga och är idealiska som vardagsvin, men de bästa från Valais eller Dézaley kan även vara värda att spara till speciella tillfällen.
Chasselas är mycket vanlig i Schweiz men relativt ovanlig internationellt, vilket gör den till en intressant upptäckt för vinentusiaster utanför landets gränser. Intresset för druvan är stabilt bland schweiziska producenter och vinälskare, och den ses som en del av landets kulturella identitet. Några välkända flaskor från Dézaley och Lavaux har hjälpt till att sätta druvan på den internationella kartan, även om exportvolymerna är små.
I Schweiz har Chasselas en stark koppling till traditionella festligheter och regionala maträtter. Det sägs att druvan var en av de första som odlades systematiskt i Alperna och att den under århundraden har varit central i lokal vinproduktion. Några viner på Chasselas har vunnit internationella priser för sin unika balans och elegans. Även om den inte har ovanliga färgmutationer är dess långa historia och kulturella betydelse ett bevis på dess uthållighet och anpassningsförmåga.