Barbera är en blå druvsort med stark förankring i den italienska vintraditionen och är mest känd under sitt ursprungliga namn. I vissa regioner kan mindre variationer i namn förekomma, men generellt används Barbera internationellt utan alternativa benämningar. Druvan har sitt ursprung i Piemonte i nordvästra Italien, där den odlats i flera hundra år och tros ha funnits sedan medeltiden. Namnet är troligen kopplat till en plats eller en gammal lantlig benämning, men det exakta ursprunget till själva namnet är oklart.
Idag odlas Barbera främst i Piemonte, särskilt i områden som Barbera d’Asti, Barbera d’Alba och Barbera del Monferrato. Druvan har även spridit sig till andra delar av Italien, bland annat Emilia-Romagna och Lombardiet, samt till länder som USA (Kalifornien), Argentina och Australien. Barbera trivs bäst i ett tempererat till varmt klimat, gärna med soliga dagar och svalare nätter som hjälper till att bevara syran. I Piemonte gynnas den av de kalkrika jordarna och kulliga terroirerna som bidrar till vinernas komplexitet. I varmare klimat utanför Europa tenderar vinerna att få mjukare syra och mer framträdande fruktighet.
Barberarankor är kraftiga och produktiva med medelstora klasar av mörkblå bär. Bladen är medelstora och ofta djupt flikiga. Druvan är relativt lätt att odla och anpassar sig väl till olika jordtyper, men för att producera kvalitetsviner krävs skördebegränsning eftersom den annars kan ge för höga avkastningar. Den är generellt motståndskraftig mot sjukdomar och mognar relativt sent, vilket kräver goda väderförhållanden under hösten.
Barbera används främst till att producera stilla röda viner, men kan även förekomma i mousserande varianter i vissa regioner. Vinifieringen sker ofta i ståltank för att bevara den friska syran och fruktigheten, men fatlagring, särskilt i ekfat, används ofta för att ge mer kropp, komplexitet och mjukare tanniner. Druvan används både som druvrent vin och i blandningar, även om de mest kända vinerna är monovarietala.
Viner på Barbera är kända för sin höga syra, låga tanniner och generösa fruktighet. Aromerna kan variera från körsbär, plommon och björnbär till toner av lakrits, kryddor och ibland en lätt jordighet. Unga viner är fräscha och fruktiga med livlig syra, medan lagrade exemplar – särskilt de som fått tid på ekfat – utvecklar djupare smaker av torkad frukt, choklad och tobak. Signaturprofilen är en kombination av saftig frukt och uppfriskande syra.
Barbera är en mångsidig matvän och passar särskilt bra till italienska rätter som pasta med tomatbaserade såser, pizza, charkuterier och grillat kött. Den höga syran gör den också utmärkt till rätter med rikare fetthalt, såsom fläskkött eller ost. Serveringstemperaturen bör ligga runt 16–18 grader för att bäst framhäva druvans balans mellan frukt och syra. Den kan vara både ett vardagsvin och ett vin för mer speciella tillfällen beroende på vinets ursprung och lagringsnivå.
Barbera är en av Italiens mest planterade druvor och är mycket populär i Piemonte. Internationellt har den fått ökat erkännande tack vare sin tillgängliga smakprofil och matvänlighet. I Norden uppskattas den för sin kombination av fräschör och smakrikedom, vilket gör den till ett säkert kort för många vinälskare. Några kända producenter som har satt Barbera på kartan inkluderar Vietti, Braida och Giacomo Bologna.
Barbera har länge betraktats som ”folkets vin” i Piemonte tack vare sin rikliga produktion och lättillgängliga stil, men under de senaste decennierna har topproducenter visat att druvan också kan skapa viner av högsta kvalitet. Legenden säger att Barbera alltid dracks vid lantliga högtider och fester, och idag är den ett starkt kulturellt inslag i den piemontesiska identiteten. Dess förmåga att kombinera tradition med modern vinmakning gör den till en druva med både historisk och nutida betydelse.