Vinetiketten är en viktig informationskälla för dig som konsument. Förutom designen, som kan vara både modern, elegant, fantasifull, traditionell eller ha ett annat konstnärligt utseende, så är informationen förstås minst lika viktig.
Vinetiketten talar inte bara om vad det är för typ av vin eller vinets ursprung och ibland även kvalitet, alkoholhalt, vinets årgång och producent. Men det kan vara förvirrande, för därutöver så gäller också nationella märkningskrav och termer, som kan skilja sig från land till land, ibland även mellan vinregioner i samma land. Det kan även variera från producent till producent, hur mycket man faktiskt informerar om vinet i flaskan. Och viner från Nya Världen som Nord- och Sydamerika, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika har etiketter är i allmänhet lite mer begripliga än etiketter från Gamla Världen, alltså viner tillverkade i ett europeiskt land eller i länder kring medelhavet.
Vad står nästan alltid på vinetiketten?
Vi tänkte bena upp vad som egentligen står på vinetiketten – och vad som inte står, men kanske borde stå.
Vinetiketten kan innehålla druva, producentens namn, årgång och appellation till exempel som vinerna på bilden: det vita vinet är en Chardonnay som kommer från Jura, årgången finns med, producenten och till och med vart vinet är buteljerat. Och et flesta viner har ju någon slags geografisk beteckning.
Det röda vinet heter ett eget namn – Bianchi –från Montepulciano d’Abruzzo DOC, det är ekologiskt, kommer från Italien och producenten heter Umani Ronchi.
Enkelt och rakt fram.
Vad står bak på flaskan och kring halsen?
Viner klassificeras efter region och område. Ett exempel är att i Europa måste appellationer som Bordeaux, Rioja, Chianti, Barolo, Champagne … antingen på vinetiketten eller med ett band kring flaskhalsen, vilket är vanligt i Italien på ett DOC- eller DOCG-vin. Men i Spanien och Portugal garanteras vinets äkthet med ett band kring flaskhalsen.
Producenterna i det underbara vindistriktet Chianti i regionen Toscana och som framställer det berömda Chianti Classico DOCG med en reglerad druvsammansättning och de är mycket stolta över sin svarta tupp – Gallo Nero – som alltid sitter kring flaskhalsen för att visa att vinet just är en Classico och tuppen blev symbol redan 1924, då konsortiet Chianti Classico grundades.
Etiketten som sitter runt flaskhalsen kan även innehålla årgång, producent eller annan valfri information. I USA och några andra länder vill man se en varningstext på alkoholhaltiga drycker. Titta på denna etikett/band, vad står det kring halsen på din vinflaska?
Var är vinet buteljerat?
Givetvis kommer producenten och adressen att nämnas någonstans, ibland står det också (eller enbart) på etiketten som finns på baksidan. Intressant när vinet inte buteljerats hos själva producenten. För om ett vin har buteljerata på vingården där det producerades, så kommer det vanligtvis att stå på flaskan. Det kan också stå ’Estate Bottled’ eller på franska ’mis en bouteille au domaine’ eller ’Erzeugerabfüllung’ på tyska.
Det står säkert hur mycket i volym som flaskan innehåller. De flesta vanliga vinflaskor är 750 ml och mer eller mindre för en magnum eller en halvflaska.
Konsumenter vill veta alkoholhalt. I alla länder finns regler som kräver att alkoholhalten anges, fast mer eller mindre noggrant sånär som på ett kommatecken.
Anges årgången så kommer vinet från en enda årgång kommer detta att anges på etiketten.
Om allergener på vinetiketten
Alla viner innehåller sulfiter, oavsett om de har tillsatts eller inte (när vinet jäses ger det alltid en liten mängd svaveldioxid och Systembolaget skriver endast att vinet innehåller sulfiter, Däremot är sockerhalten viktig och anges i exakta mått per liter, till exempel: Sockerhalt <3 g/l.
När det gäller andra allergener så ligger både Australien och Nya Zeeland i framkant. Här måste man sedan 2002 ange äggvita, mjölk, fiskjälar om det har använts för att klarna vinet.
Vinetiketter i USA måste också avslöja att vinet innehåller sulfiter.
Unikt på vinetiketten i Nya Värden
Ett vinland i Europa eller kring medelhavet styrs ofta av en lång vintradition och mestadels har de egna mycket strikta regler om vinets produktion och märkning och ofta innehåller vinetiketten en mängd information om själva vinet också, vilket gör dem mycket svårare att förstå, än viner som kommer från Nya Världen.
Nästan varje vin från Nya Världen är märkt med druvsorter och geografiskt ursprung. I länder som Australien och USA kan man ibland fortfarande se ordet ’champagne’ eller ’prosecco’ i namnet. Detta är förstås inte så populärt hos italienare och fransoser som har appellationerna. Men detta verkar försvinna allt eftersom och nu kan man redan se att en hel del mousserande viner i Australien presenteras med ’a Prosecco-style wine’.
Nya Världens etiketter verkar enklare och lite mer rakt på. Istället för en massa annat krångel står det ofta druvan namn som namn på vinet, tänk på Barefoot Zinfandel från USA, Jacob’s Creek Shiraz Cabernet från Australien eller Org de Rac Shiraz Cabernet Sauvignon Merlot från Sydafrika.
Borde stå, men gör inte alltid
Informationen om socker varierar otroligt mycket mellan olika länder. Vissa länder har ju givetvis standardiserade regler kring sockerhalt i sina viner, exempelvis ’brut’ för torrt eller ’dolce’ för sött vin. Andra länder nämner inte socker alls, åter andra länder har diffusa etiketter där sockerhalten står angiven om man läser med förstoringsglas på flaskans bakre etikett och då står den där bara för att den – ja, helt enkelt måste stå med eftersom landets tillsynsmyndigheter kräver att den informationen ska inkluderas. Men eftersom det finns en hel del viner med extremt hög sockerhalt, så är inte sockerhalt alltid populärt att ange.
När det gäller speciella etikettsregler så har vi sammanställt några några guider för länders unika regler för etiketter, se nedan i relaterade artiklar om vi länkar till. Där hittar du också specifika termer som exempelvis Reserva, Superiore, Kabinett, Spätlese, Auslese, Old Vines, Alte Reben… När det gäller speciella etikettsregler så har vi sammanställt några några guider för länders unika regler för etiketter tidigare, se nedan i relaterade artiklar. Där hittar du också specifika termer som exempelvis Reserva, Superiore, Kabinett, Spätlese, Auslese, Old Vines, Alte Reben…
Tidigare guider för olika länders etiketter:
