Snabb överblick: Brasiliens vinindustri

Vin är väl kanske inte det första man förknippar med världens femte största land, Brasilien. Men här odlas det en rik mångfald av druvor på de 1100 vingårdar som finns. Dessa gårdar är ofta familjeägda och ganska små på omkring fem tunnland i genomsnitt. Här produceras både rött, vitt, rosé men framförallt mousserande vin. Staten Rio Grande do Sul är centrum för den brasilianska vinproduktion och i de södra regionerna i landet odlas et flertal kvalitetsviner av vitis vinifera druvor.

Brasiliens vinproduktion dateras tillbaka till 1532, då spanska, portugisiska och italienska jesuiter tog vinstockar med sig till landet. Under århundrades har Brasiliens vinindustri växt till sig och idag upptar c:a 205 000 tunnland för odling av druvor. Internationella producenter som bland annat Moet & Chandon har investerat i arealer och lokala vinmakare och därmed satt Brasilien på vinkartan.

Brasiliens enorma storlek och tropiska klimat är förstås en utmaning. Det varma, fuktiga klimatet är dels en bra grogrund för ett stort antal svampsjukdomar. Här krävs också mycket bevattning.

Under 1970- och 1980-talet började Brasilien att göra framsteg inom vinproduktion och idag producerar man en hel del kvalitetsviner och satsar på stor export. Några av de största vinregionerna:

  • Serra Gaúcha kallas ”lilla Italien”, eftersom vingårdarna ofta ägs av 3:e och 4:e generationens italienare som invandrade från Veneto i slutet av 1900-talet. Här görs nästan 85 % av Brasiliens finaste viner av druvor som Merlot, Cabernet Franc, Pinot Noir, Chardonnay, Viognier, Riesling och Sauvignon Blanc men även Moscato och Malvasia för mousserande viner.
  • Campanha vid den södra gränsen mot Uruguay har en jord av granit och kalksten. Här är det druvor som Cabernet Sauvignon, Tannat, Touriga Nacional och Tempranillo som dominerar.
  • Serra do Sudeste strax norr om Campanha är en kallare region vid havet som odlar druvorna Gamay, Malbec, Marselan, Periquita, Syrah, Teroldego men även Riesling.
  • Planalto Catarinense, den kallaste och nyaste vinregionen, ligger högt ungefär 900-1400 meter över havet. Man odlar Cabernet, Merlot, Pinot Noir, Chardonnay, Riesling och Sauvignon.
  • Vale do São Francisco är den vinregion i världen som ligger allra närmast ekvatorn och här odlas druvor på snustorr jord och där man med kraftig bevattning får två fina skördar per år. Druvor som faktiskt överlever i denna torka är Alicante Bouschet, Syrah, Tempranillo, Touriga Nacional, Cabernet Sauvignon, Chardonnay, Chenin Blanc, Malvasia och Moscato.

Precis som det finns en mångfald av druvor så framställs det en många hundra olika viner, torra, söta, mousserande och med lokala smaksammansättningar. De största Brasilianska vinproducenterna som utmärker sig är

  • Cave Geisse är en berömd producent av traditionella mousserande viner. Deras Brut Nature och Blanc de Noirs står i en klass för sig.
  • Dunamis, en ny vingård sedan 2010, leds av den unge vinmakaren Vinicius Cercato. Man har vunnit priser för sin goda viner, bland annat Decanter World Wine Awards.
  • Miolo är en vingård som har odlat vin sedan 1897. Under VD Adriano Miolos ledning produceras 12 miljoner liter och man exporterar c:a 30 % av produktionen.
  • Pizzato odlade vin redan 1875. Vinmakare Flavio Pizzato och hans familj framställer röda, mycket goda viner som fått fin kritik av vinrecensenter.
  • Salton, en vingård som Daniel Salton driver sedan generationer, är Brasiliens största tillverkare av mousserande viner enligt Charmatmetoden. Salton’s Prosecco och Moscato är exempel på typiska, friska och fruktiga mousserande viner, men här görs även stilla viner av intensitet, bland annat av Cabernet Franc, Tannat och Teroldego.

Här berättar Robin ”Oz” Clarke, brittisk vinskribent och TV-presentatör om Brasiliens viner

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Få exklusiva artiklar och nyheter – snabbt och kostnadsfritt

Jag godkänner villkoren

annons
cwdistrict7900x100jun17jpg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

senaste artiklarna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •