Romeiko är en blå druva som framför allt är starkt förknippad med den grekiska ön Kreta. Den går ibland under alternativa stavningar och lokala varianter, men Romeiko är det mest etablerade namnet. Ursprunget är djupt rotat i den kretensiska vinodlingstraditionen och man tror att druvan har odlats på ön i flera hundra år. Namnet Romeiko tros härstamma från ordet ”Romios”, som betyder grek eller bysantinsk grek, vilket speglar dess kulturella och historiska koppling till Grekland snarare än att vara uppkallad efter en specifik plats eller person.
Idag odlas Romeiko främst på Kreta, särskilt i regioner som Chania i västra delen av ön. Klimatet där är varmt och solrikt, men tack vare öns bergiga landskap och närheten till Medelhavet får vinodlingarna svalkande vindar och kyligare nätter, vilket är viktigt för att balansera druvans mognad. Romeiko trivs bäst i kustnära och högt belägna vingårdar, där temperaturvariationerna bidrar till att utveckla dess aromer. Den har dock en tendens att variera beroende på växtplats, vilket innebär att samma druva kan ge viner med olika karaktär beroende på terroir.
Romeiko-rankor kännetecknas av relativt stora klasar med medelstora, blå till mörklila bär. Bladen är breda och gröna, typiska för många medelhavsdruvor. Druvan är känd för att ge mycket höga skördar, vilket gör den produktiv men också utmanande, eftersom hög avkastning kan leda till viner med lägre koncentration. Den mognar sent och kräver därför en lång och stabil växtsäsong. En nackdel är dess känslighet för sjukdomar, men dess största svaghet är snarare att den lätt ger viner med hög alkoholhalt och låg syra om den inte odlas och hanteras med omsorg.
Romeiko används till en rad olika vinstilar, från stilla röda viner till roséer, och även söta eller oxiderade viner. En av de mest kända vinstilarna är det traditionella kretensiska vinet Marouvas, som ofta jämförs med sherry på grund av sin oxiderade och komplexa stil. I vinkällaren behandlas Romeiko på olika sätt beroende på slutprodukt: ståltank används ofta för fruktigare och lättare varianter, medan fatlagring kan ge vinet mer djup och komplexitet. Druvan används både som druvrent vin och i blandningar, där den kan bidra med kropp och alkoholstyrka.
Viner gjorda på Romeiko kan vara ganska varierande, men de har ofta en ljusare färg än många andra röda viner, vilket ibland förvånar konsumenter. Smaken präglas ofta av röda bär som körsbär och jordgubbar, tillsammans med kryddiga inslag och en lätt örtighet. När vinet får lagras utvecklas mer komplexa toner av torkad frukt, nötter och ibland oxiderade nyanser, särskilt i Marouvas-viner. En signatur för Romeiko är just dess kombination av hög alkohol och relativt låg syra, vilket ger en fyllig men ibland mjuk munkänsla.
Romeiko-viner är mångsidiga vid matbordet. De lättare varianterna passar bra till grillade grönsaker, medelhavsinspirerade rätter och ljusare kött som kyckling eller lamm. De kraftigare och mer komplexa vinerna gör sig utmärkt till långkok, vilt eller rätter med rika kryddor. Serveringstemperaturen bör vara runt 16–18 grader för röda varianter, medan en lätt kyld servering kan framhäva fräschören i roséviner. I Grekland betraktas Romeiko både som ett vin för vardagliga måltider och som något att avnjuta vid festligare tillfällen, särskilt när det gäller de traditionella, mer komplexa versionerna.
Romeiko är relativt sällsynt utanför Kreta och är inte en av de internationellt kända druvorna. På senare tid har dock intresset för inhemska grekiska druvsorter ökat, både bland vinälskare och sommelierer, vilket också gynnar Romeiko. Flera lokala producenter har börjat satsa på högkvalitativa buteljeringar som framhäver druvans unika egenskaper. Även om det ännu inte finns stora internationella varumärken knutna till Romeiko, finns det allt fler flaskor från små kretensiska producenter som vinner erkännande på exportmarknaderna.
Romeiko har en stark kulturell förankring på Kreta, där druvan i generationer har varit en del av den lokala vintraditionen. Vinet Marouvas, som ofta görs på Romeiko, har haft en särskild plats vid högtider och familjesammankomster, och det betraktas som en del av det kretensiska kulturarvet. Även om druvan inte är känd för att ha vunnit många internationella priser, har den på senare tid fått uppmärksamhet som en unik och autentisk representant för grekisk vinodling. En intressant egenskap hos Romeiko är dess tendens att ge viner med ovanligt ljus färg trots att den är en blå druva, något som gör den särskilt distinkt och minnesvärd.
