Gamay är en blå druva som framför allt är känd för sitt starka samband med Beaujolais i Frankrike. Druvans fullständiga namn är ofta Gamay Noir à Jus Blanc, vilket syftar på att den har mörkt skal men ljust fruktkött. Utöver detta används i vissa regioner enbart benämningen Gamay, och i Schweiz samt delar av Loire förekommer även lokala namn. Ursprunget är tydligt franskt och dokumenterat sedan medeltiden. Den tros ha odlats i Bourgogne redan på 1300-talet, men förbjöds i Côte d’Or eftersom dess viner ansågs för enkla i jämförelse med Pinot Noir. Namnet härstammar troligen från byn Gamay, som ligger nära Beaune i Bourgogne. Detta gör Gamay till en historiskt gammal druvsort med en tydlig geografisk anknytning snarare än en modern korsning.
Idag är Gamay främst förknippad med Beaujolais i östra Frankrike, där den är den dominerande druvsorten. Den odlas även i Loire-dalen, särskilt i Anjou och Touraine, samt i Schweiz där den bland annat används i blandningar med Pinot Noir. Utanför Europa finns små odlingar i Kanada, Nya Zeeland och USA. Druvan trivs bäst i svala till medelvarma klimat där den hinner mogna utan att förlora sin fräschör. Beaujolais är särskilt känt för sina granitrika jordar, som anses framhäva druvans fruktighet och elegans. I Loire blir stilen ofta lättare och friskare, medan den i Schweiz kan anta en mer kryddig karaktär.
Vinrankan har medelstora blad och producerar klasar med tätt sittande, mörkblå bär med tunt skal. Den mognar relativt tidigt, vilket gör den lämpad för svalare odlingsområden. Gamay är generellt sett en produktiv druva, vilket innebär att avkastningen måste kontrolleras för att ge kvalitetsviner. Den kan vara känslig för sjukdomar som mjöldagg och kräver noggrann vingårdsförvaltning. Dess styrka ligger i dess förmåga att ge generöst med frukt och en tillgänglig stil även i enklare viner, men svagheten är att överproduktion lätt leder till tunna och karaktärslösa viner.
Gamay används främst till stilla rödvin, men i vissa regioner förekommer även mousserande viner och roséer. I Beaujolais är den nära förknippad med den speciella tekniken kolsyrejäsning, eller macération carbonique, som framhäver saftig frukt och mjuka tanniner. För de enklare vinerna lagras den ofta i ståltank för att bevara fräschören, medan de mer ambitiösa cru Beaujolais kan lagras på ekfat för att ge djupare struktur. Även om Gamay ibland blandas, särskilt i Schweiz, är den mest känd som druvrent vin.
Viner från Gamay kännetecknas av en ljusröd färg och en aromprofil som domineras av röda bär såsom hallon, jordgubbar och körsbär. I unga viner, särskilt Beaujolais Nouveau, framträder en mycket fruktig, nästan godisliknande ton med inslag av banan och tuttifrutti, något som är ett resultat av kolsyrejäsningen. Med lagring, särskilt i cru Beaujolais, utvecklas mer komplexa aromer av kryddor, viol, mineral och ibland jordiga toner. Munkänslan är oftast lätt till medelfyllig med mjuka tanniner och frisk syra, vilket gör vinet mycket tillgängligt.
Gamay är en mångsidig matdruva tack vare sin friskhet och lätta struktur. Den passar utmärkt till lättare kötträtter som kyckling, fläskkött eller kallskuret, men även till vegetariska rätter som svamprisotto eller rostade grönsaker. I det nordiska köket gör den sig väl till rätter som gravad lax med tillbehör eller milda vilträtter. Serveringstemperaturen bör ligga något svalare än för kraftigare rödviner, runt 12–14 grader, vilket framhäver dess fruktighet. I vardagliga sammanhang är Beaujolais Nouveau ett klassiskt lättsamt vin, medan cru Beaujolais ofta förknippas med mer seriösa middagar och särskilda tillfällen.
Gamay är långt ifrån lika spridd som internationella druvsorter som Cabernet Sauvignon eller Merlot, men den har en stark identitet och en trogen följarskara. Särskilt bland sommelierer och vinentusiaster finns ett växande intresse för cru Beaujolais, som ofta erbjuder hög kvalitet till rimligare priser än Bourgogne. Gamay har också fått ny uppmärksamhet i takt med trenden mot lättare, fruktigare röda viner. Några välkända producenter är Georges Duboeuf, Louis Jadot och Marcel Lapierre, som alla bidragit till att höja druvans anseende.
Gamay har en lång kulturell historia i Frankrike. Legenden säger att hertig Filip den djärve av Bourgogne år 1395 förbjöd odling av Gamay i Côte d’Or till förmån för Pinot Noir, eftersom han ansåg att Gamay gav ”viner av grov karaktär”. Detta bidrog till att druvan i stället fick sin huvudsakliga hemvist i Beaujolais. Den årliga lanseringen av Beaujolais Nouveau tredje torsdagen i november är ett internationellt vinfenomen som firas med festivaler världen över. Även om denna tradition ibland har kritiserats för att ge druvan ett yrvaket rykte, har den också bidragit till dess globala kännedom. Gamay är unik i sin kombination av lätthet, elegans och historisk tyngd, vilket gör den till en druva som ständigt lockar nyfikna vinälskare.
