Moscatel Galego är en portugisisk druva som tillhör den breda Muscatfamiljen, känd över hela världen för sina aromatiska och mångsidiga viner. Den går även under namnet Moscatel Galego Branco och är genetiskt identisk med den internationellt spridda Muscat Blanc à Petits Grains. Ursprunget går tillbaka till Medelhavsområdet där druvan har odlats i flera tusen år, vilket gör den till en av de äldsta dokumenterade druvsorterna i världen. Namnet ”Galego” markerar dess starka koppling till Portugal och skiljer den från andra lokala muscatvarianter.
Idag odlas Moscatel Galego främst i Portugal, med stark förankring i regioner som Douro, Trás-os-Montes och Setúbal, men även i delar av Dão. Den trivs bäst i varma, soliga klimat där den kan utveckla sin rika aromatik, men klarar också av något svalare höjdlägen där syran bibehålls bättre. I Setúbal är den en nyckeldruva i den berömda Moscatel de Setúbal, ett starkvin med lång tradition. Variationerna mellan regionerna märks i vinernas uttryck, där kustnära odlingar ofta ger friskare och mer syrliga toner medan inlandet skapar mer kraftfulla och koncentrerade aromer.
Vinrankan har relativt små klasar med tätt sittande bär som är små och rundade med gulgrön till gyllene färg. Den är medelsvår att odla, då den kan vara känslig för sjukdomar som mjöldagg men ger i gengäld hög kvalitet när förhållandena är rätt. Avkastningen kan variera, men druvan har en tendens att ge måttlig till hög produktion. Den mognar relativt tidigt till medelsent, vilket gör att klimat och skördetidpunkt spelar en viktig roll för vinets karaktär.
Moscatel Galego används till en rad olika vinstilar. Den är särskilt känd för söta starkviner, som Moscatel de Setúbal, men används även till friska, aromatiska stilla viner samt mousserande. I vinkällaren hanteras den ofta i ståltank för att bevara fräschör och arom, men för starkviner används traditionellt fatlagring för att utveckla komplexitet. Druvan kan vinifieras både som druvrent vin och som en del av blandningar, beroende på producentens stil och regionens traditioner.
Viner från Moscatel Galego kännetecknas av intensiva aromer av apelsinblommor, honung, aprikos, citrus och ibland rosor. Munkänslan är ofta fyllig men samtidigt frisk, med en tydlig fruktighet och ibland en kryddig underton. Som unga är vinerna mycket aromatiska och livliga, medan de med lagring utvecklar toner av torkad frukt, nötter och karamell. Signaturaromen som ofta förknippas med druvan är den tydliga blom- och citruskaraktären.
Moscatel Galego i form av torra stilla viner passar väl till skaldjur, fräscha sallader och lättare fiskrätter. De söta varianterna, särskilt Moscatel de Setúbal, är utmärkta till desserter som mandelkaka, karamellpudding eller ost med sälta. Serveringstemperaturen varierar beroende på stil, men de torra vinerna gör sig bäst vid 8–10 grader medan dessert- och starkviner gärna serveras något svalare än rumstemperatur. De torra kan betraktas som vardagsviner, medan de söta och lagrade versionerna ofta förknippas med högtidliga tillfällen.
Druvan är relativt vanlig i Portugal men mindre känd internationellt jämfört med andra muscatvarianter. Intresset bland vinälskare och sommelierer har dock vuxit i takt med att portugisiska viner fått större uppmärksamhet globalt. Några välkända producenter som förknippas med Moscatel Galego är José Maria da Fonseca och Bacalhôa, som båda har bidragit till att sätta Moscatel de Setúbal på världskartan.
Moscatel de Setúbal, gjord på Moscatel Galego, har en lång tradition i Portugal och var under flera sekler ett vin som uppskattades vid de europeiska hoven. Det sägs att den portugisiska kungafamiljen ofta bjöd sina gäster på detta vin som en symbol för rikedom och gästfrihet. Viner på Moscatel Galego har vunnit internationella utmärkelser, särskilt de lagrade dessertvinerna som fått erkännande för sin komplexitet och unika smak. En intressant egenskap är druvans naturliga aromämnen, särskilt monoterpener, som bidrar till dess intensiva blommighet och gör den till en av de mest igenkännliga druvorna i världen.
