Minnella Bianca är en lokal vit druvsort från Sicilien, närmare bestämt från Etna-området. Namnet "Minnella" tros komma från det sicilianska ordet för ”liten bröstform”, vilket syftar på druvans något koniska bär. Druvan kallas nästan uteslutande Minnella Bianca, men på vissa håll används även bara Minnella, vilket dock kan leda till förväxling med den blå varianten Minnella Nera. Det är en historisk druvsort som odlats i århundraden i skuggan av vulkanen Etna och därför starkt förknippas med platsen snarare än någon specifik person.
Idag odlas Minnella Bianca nästan uteslutande på Sicilien, främst i vingårdar kring Etna. Klimatet i detta område präglas av hög höjd, vulkanisk jordmån och stora temperaturskillnader mellan dag och natt. Detta ger druvan en speciell balans mellan frisk syra och diskreta aromer. Utanför Sicilien är den mycket ovanlig och förekommer nästan inte alls i kommersiell odling. Variationerna i uttryck beror till stor del på vingårdens höjd och jordens mineralrika sammansättning, vilket gör Etna till den naturliga hemvisten för Minnella Bianca.
Minnella Bianca producerar medelstora klasar med små till medelstora, gulgröna bär. Vinstockarna är relativt anpassningsbara till olika förhållanden, men sorten har inte den robusthet som de mer kända sicilianska druvorna som Carricante eller Catarratto uppvisar. Den kan vara känslig för vissa sjukdomar och ger ofta måttliga skördar, vilket bidrar till dess sällsynthet. Druvan mognar relativt sent, vilket passar väl i det svalare höglandsklimatet på Etna.
Minnella Bianca används oftast som en del av blandningar snarare än som druvrent vin. Den förekommer särskilt i Etna Bianco, där den kan blandas med Carricante och andra lokala sorter. I vinkällaren behandlas den ofta i ståltank för att bevara friskhet och syra, men i vissa fall kan den också se en kortare tid på fat för att ge mer struktur. Druvan producerar främst stilla vita viner och används sällan för mousserande eller dessertviner.
Viner gjorda på Minnella Bianca har en lätt och subtil karaktär. De erbjuder ofta milda aromer av vita blommor, citrus och ibland en diskret örtighet. Smaken är frisk med relativt hög syra men låg intensitet, vilket gör att den sällan dominerar i en blandning. Med lagring tenderar vinerna att utveckla mer nötiga och honungslika toner, men de flesta exempel dricks unga. Druvans signatur är snarare dess delikata subtilitet än någon kraftig aromprofil.
Minnella Bianca passar bäst till lättare maträtter, särskilt fisk och skaldjur, samt till traditionella sicilianska rätter med grönsaker och örter. Serveringstemperaturen bör ligga mellan 8 och 10 grader för att framhäva fräschören. Vinerna är oftare vardagsbetonade än exklusiva, men i rätt sammanhang kan de erbjuda en autentisk och terroirdriven smakupplevelse.
Druvan är mycket sällsynt och förekommer nästan bara i Etna-viner. Den är därför inte särskilt känd på den internationella marknaden. Intresset för Etna-viner har dock ökat kraftigt de senaste decennierna, vilket gör att även mindre kända sorter som Minnella Bianca får mer uppmärksamhet från vinälskare och sommelierer. Några mindre producenter har börjat framhäva druvan i sina blandningar som en del av den lokala identiteten.
Eftersom Minnella Bianca är starkt knuten till Etna bär den med sig en kulturell identitet snarare än internationell berömmelse. Det finns lokala traditioner där den förknippas med folkliga odlingsmetoder i små terrasserade vingårdar på vulkanens sluttningar. Även om den inte har vunnit stora internationella priser är den en viktig del av den mångfald som gör Siciliens vinvärld så unik. Dess ovanliga namn och ursprungliga form ger också en nyfikenhetsfaktor som gör den särskilt intressant för vinälskare som vill upptäcka något annorlunda.
