Klonad druva och egen druvsort – vad är skillnaden? Varför klona överhuvudtaget när det finns cirka 1500 kommersiella druvsorter att göra viner av? Klon, mutation, korsning eller hybrid? Låt oss titta på vad dessa begrepp betyder.
Kloner eller synonymer?
För det första: Shiraz är inte en klonad druva av druvan Syrah. De är varken kloner av varandra eller olika sorter. Det är bara två olika namn för exakt samma druva. Andra synonymexempel är Pinot Grigio och Pinot Gris och Sauvignon Blanc och Fumé Blanc. Det är lätt att tro att druvor som växer så långt ifrån ”vår” europeiska druvsort som Syrah exempelvis, inte kan vara samma druva, den måste vara en klon om den växer i Australien eller i Argentina… men så är det alltså inte.
En ny druvsort
Majoriteten av vindruvor som odlas runt om i världen är korsningar, vilket betyder att två sorter från samma vitis vinifera vinstocksart ”korsades” för att skapa en helt ny druvsort, om exempelvis kan hända när växtens blomma befruktas med pollen från en annan blomma, så kallad korspollinering. Det kan antingen ske naturligt eller genom påtvingad mänsklig aktivitet.
En ny druvsort produceras när en druvkärna har vuxit till en växt och blir en vinranka. Så de cirka 1500 kommersiella sorterna av vitis vinifera som vi talar om ovan, är druvor som odlas över hela världen och som uppstått vid groddningen av 1500 olika frön.
Alla druvsorter består av växter som härstammar från ett enda frö och odlare har förökat druvsorter i alla tider genom att lägga vinstockar i lager eller genom att ta sticklingar, ganska som vi själva gör i hemma i trädgården.
Vinrankor kan också föröka sig på ett annat sätt och genom så kallad sexuell reproduktion, där två föräldraväxter kombinerar genetiskt material för att skapa ett frö, som sedan gror och sedan växer till en vinstock.
En klonad druva tar sin tid
När nya klonade vinstockar, som är genetiskt identiska kloner med moderrankan som de styckades av från, kommer att visa upp liknande egenskaper som dessa moderrankor. Man måste alltså ta hänsyn till en mängd olika unika egenskaper innan man börjar kalla en klonad druva för en klon och innan man gör vin av dessa klonade druvor. Man väljer att klona efter – och här är några exempel:
- Beskärningens storlek
- Druvans storlek
- Tiden för knoppbrott, blomning och mognad
- Tillväxten av blad
- Druvans motståndskraft mot värme, kyla, fukt eller torka
- Toleransen till olika jordar
Sedan väntar man
Den slutliga klonade druvstocken ska med tiden utveckla distinkta och önskvärda egenskaper. Kloner kan också hjälpa odlare att producera frukt med en önskad smak, arom och strukturella komponenter och först når detta sker, kan man säga att detta är en ny klon, till exempel tittar man på druvans
- Surhetsnivå
- Tanninnivå
- Sockernivå
- pH-nivå
- Fruktighet/jordighet/kryddighet
- Färgintensitet
Klonad druva eller mutation?
Med tiden, när vinrankor av varje sort förökas genom sticklingar så skapas även spontana mutationer att ackumuleras i druvans DNA.
Om det finns 10 000 vinstockar i en vingård av samma druvsort som från början är genetiskt identiska, så kommer olika mutationer att utvecklas med åren som också har vissa genetiska skillnader. En druvmutation är inte riktigt samma sak som en klonad druva, men uppstår när en sort reagerar på förändringar i sin miljö, vanligtvis för att skydda sig mot frost, röta eller andra faror i vingården.
Populära exempel på druvmutationer är Pinot Gris och Pinot Blanc, som är mutationer av Pinot Noir.
Men tar man sticklingar från Chardonnay-druvor och fortsätter att föröka dem, så kommer de att förbli just Chardonnay-druvor och så har druvodlare förökat sina bästa vinstockar i hundratals år.
Termen ”klonad druva” kan däremot ofta föra tankarna till att det är en GMO-grej, men riktigt så är det inte. För att skapa en klon, en helt ny druvsort, så måste man för det första ha en far och en mor.
Druvgenetiker väljer att göra en klon på grund av att just den druvan har specifika egenskaper. Den kanske är speciellt sjukdomsresistent eller har en exceptionell fruktkvalitet. Till stor del beror dessa goda egenskaper på subtila genetiska skillnader, snarare än klimat eller terroir. Denna typ av urval resulterar i en ny klon av druvsorten.
En druvklon är en stickling som tagits från en befintlig vinranka som ympas på grundstammen. Det enda sättet om man vill skapa en ny sort. Eftersom denna stickling kom direkt från en annan vinstock och inte är en korsning mellan två växter, så är sticklingen genetiskt identisk med sin mor.
Ett populärt exempel på klonad druva
En känd korsvariant är Cabernet Sauvignon som är den naturliga korsningen mellan Cabernet Franc och Sauvignon Blanc.
En korsning däremot via intervention skapade Sydafrikas signaturdruva Pinotage, en korsning mellan fantastiska Pinot Noir och Cinsault.
Det var 1925 som Araham Izak Perold, professor i vinodling vid universitet i Stellenbosch, korsade druvorna Pinot Noir och Cinsault mest som ett experiment och han lämnade ingen dokumentation efter sig alls, tyvärr. Men det gjorde däremot druvgenetikern Charlie Niehaus och druvan blev till slut, 1991, internationellt erkänd när Kanonkop Pinotage utsågs till det bästa röda vinet vid International Wine and Spirits Competition. Idag är Pinotage så pass populär att den har en egen fan club, the Pinotage Association.
Och så kan det gå när man klonar fram en druva. Det kan bli en poppisdruva, en mångsidig signaturdruva om till slut skapar omtyckta och charmiga landsviner, precis som druvan Pinotage har gjort.
Fler svar hittar du i vår vinskola:
- Vilka blommiga dofter finns det i vin?
- Rostfria ståltankar eller ekfat?
- Skillnaden mellan de olika Pinot-druvorna
