4 vinfrågor: om Shochu, bubbel, glas eller flaska…
Vi får otroligt många frågor om vin och annan dryck. Här svarar vi kortfattat på några av de vanliga frågor som kommit in till redaktionen.
Varför får jag huvudvärk av vissa viner, jag dricker inte alls så mycket vin? /Josefin
För de flesta av oss är orsaken till en huvudvärk på grund av vin är helt enkelt att vi dricker för mycket vin och för lite vatten och att alltid hålla dig hydrerad. Det är svårt att gissa varför just du får huvudvärk. Men en del av oss har exempelvis svårare att dricka rödvin. Många tror at det handla om sulfiter, men så är det inte alls. Det finns egentligen 3 bovar i vin: tanniner, socker och histaminer.
- tanniner förekommer naturligt i vin, i druvskalen, fröna och stjälkarna. Tanniner är mer förekommande i rött vin så man skyller oftast på rödvin när dt gäller huvudvärk. Men faktum är att tanniner är en utmärkt antioxidantkälla. Däremot kan man vara mottaglig för tanniner. Hur är det när du dricker en kopp starkt te´?
- Alkohol och socker är två ämnen som när de kombineras kan skapa en kraftig huvudvärk. När din kropp konsumerar alkohol eller socker behöver du mycket vatten för att hjälpa till att bearbeta alla ämnen. Undvik söta dessertviner och vita viner som är märkta halvtorra eller söta. Se till att vinet är märkt som torrt och undvik billigare viner, som tenderar att ha mer socker på grund av att producenter tillsätter socker under jäsningen för att öka alkoholen. Kontrollera sockerhalten som nästan varje vin har en märkning för på Systembolaget.
- Histaminer är kemikalier som frigörs när vi får en allergisk reaktion och kan ge symtom som rinnande näsa, torra ögon och huvudvärk. Frigör vår kropp histaminer så kan det skapa allergiliknande symptom. Du kan prova med en receptfri allergimedicin.
Är japansk Shochu samma
som saké? /Kjelle
Shochu börjades tillverka för cirka 500 år sedan och utvecklats från olika destillationsmetoder som kom till Japan tidigt, ca 1559. Konsumtionen i Japan började få upp på 80-90-talet då man även internationellt fick upp ögonen för drycken.
Shochu är en japansk traditionell starksprit, som konjak och vodka. destillerad sprit gjord av spannmål och grönsaker. De vanligaste basingredienserna är sötpotatis, korn, ris, bovete och sockerrör. medan saké görs av vara ris, kan shochu göras av en rad olika basingredienser. Men det finns fler skillnader mellan saké och shochu. Medan saké fermenteras, destilleras shochu. Druvor jäser man för att göra vin, men destillerar för att göra starksprit. Fler skillnader är att man kan ändra Shochus alkoholnivå genom att tillsätta olika mängder vatten. Det är till exempel vanligt att njuta av Shochu tillsammans med varmt vatten i förhållandet 60:40, både med, före och efter måltider i Japan.
Är det bättre att beställa vin på glas eller på flaska när man äter ute? /Margareta S
Det får bli ett personligt svar. Att beställa vin på flaska är nästan alltid bättre än att beställa på glas. Varför? Dels så är det priset. Att betala över hundralappen för ett glas som du kan köpa en flaska för på Systemet är nästan skrämmande. Och är nu fler som tillsammans dricker mer än tre eller fyra glas vin, så behöver ju inte tveka.
Dessutom fler skäl:
- att ta en hel flaska, hjälper en ju också att kontrollera hur mycket man dricker
- man kan också kyla vinet vid bordet och hälla upp lite från flaskan åt gången
- hälla upp så mycket i glaset som man själv vill ha – bara det är värt flaskan!
Hur kom man på att
göra Champagne? / LK
Det finns mycket som är allmänt känt om Champagne, att den kommer från en enda region i Frankrike och har en officiell beteckning, Appellation d’Origine Controlée (AOC).
Men det man ofta inte vet är att den mousserande drycken vi smuttar i oss på nyårsafton, kan vara en dryck av en process som gick snett, blev ett misstag.
Officiell Champagne kom till av en slump. Det var en vinter i slutet av 1400-talet som temperaturen sjönk ordentligt medan munkarna gjorde vin i Champagne-regionen i Frankrike. De lägre temperaturerna stoppade plötsligt jäsningen i de flaskor som man lagrade vinet i, vilket skapade en högre koldioxidnivå än förväntat. Det började explodera i flaskorna med kolsyrade viner. Vd den tiden ansåg man att kolsyrat vin var inget man ville dricka och att det var fel på det vinet. De hände gång p gång när det blev kallt.
År 1668 hade den katolska kyrkan utsett en munk som hette Dom Pierre Pérignon för att ta itu med det här kolsyra-problemet. Men det kungliga hovet i Versailles började faktiskt att få smak för mousserande viner, så man bad Dom Pérignon att tillverka fler bubbelviner. Och se började Champagne-historien att blomma och man började förknippa bra Champagne med rikedom, även om ett dyrt pris inte alltid är samma sak som bra kvalitet.
Läs fler svar på frågor:
Vinjournalen.se Tips
