"Innehåller sulfiter." Två ord på baketiketten som fått bära skulden för oräkneliga tunga morgnar. Du har säkert hört det vid ett middagsbord: "Jag tål inte rödvin, det är sulfiterna." Det låter rimligt: en kemisk tillsats med ett lite obehagligt namn, och så en dunkande panna dagen efter. Men när man tittar på vad forskningen faktiskt säger om sulfiter i vin och huvudvärk faller teorin ganska snabbt ihop. Den goda nyheten är att förklaringen till din baksmälla är både enklare och lättare att göra något åt.
Sulfiter i vin och huvudvärk: en seglivad myt
Att använda sulfiter i vin är ingen nyhet. Svaveldioxid har varit vinmakarens verktyg i århundraden. Sulfiterna skyddar vinet mot oxidation och oönskade mikroorganismer, så att det du häller upp smakar frukt och inte vinäger. Dessutom bildas en liten mängd naturligt under jäsningen, vilket betyder att helt sulfitfritt vin i praktiken inte finns. Märkningen på etiketten är ett EU-krav så fort halten överstiger 10 milligram per liter. Det är alltså en allergeninformation, inte en varningstext.
Enligt EUFIC får ett rött vin innehålla högst 150 milligram per liter och vita viner och roséviner högst 200.
Jämför det med torkade aprikoser, som får innehålla upp till 2 000 milligram per kilo. En näve aprikoser i müslin kan alltså ge dig mer sulfit än ett par glas vin. Ändå är det ingen som skyller eftermiddagens huvudvärk på frukostskålen.
Och här kommer detaljen som brukar avgöra saken: rödvin, som oftast pekas ut som huvudvärksboven, innehåller i regel mindre sulfit än vitt vin. Tanninerna i rött vin fungerar som ett naturligt skydd, så vinmakaren behöver inte tillsätta lika mycket. Om sulfiterna vore problemet borde det vara det söta vita vinet som ställde till det, inte din Barolo.
Sulfitkänslighet finns, men den sitter i luftvägarna
Sulfitkänslighet är verklig, men den ser inte ut som de flesta tror.
Den drabbar framför allt personer med astma. En forskningsöversikt anger att mellan 3 och 10 procent av astmatiker reagerar när de får i sig sulfiter, och risken är störst för dem med svår eller dåligt kontrollerad astma. Symtomen är pipande andning, tryck över bröstet och hosta, ibland nässelutslag eller magbesvär. Huvudvärk hör inte till den typiska bilden.
Har du astma och märker att du får svårt att andas av vin, torkad frukt eller andra sulfitrika livsmedel ska du ta det på allvar och prata med din läkare. Men för den stora majoriteten är sulfiter i vin, i de mängder det handlar om, ofarliga.
Baksmälla av vin: de verkliga orsakerna

Om sulfiterna är oskyldiga, vad är det då som ger huvudvärk och baksmälla av vin? Flera saker samverkar, och den viktigaste är också den tråkigaste.
Alkoholen själv
Etanol är huvudorsaken, hur gärna vi än letar efter en annan syndabock. När kroppen bryter ner alkohol bildas acetaldehyd, som i höga halter ger rodnad, illamående och huvudvärk. Alkohol ger också ytligare sömn, även om du somnar fort, och triggar en inflammationsreaktion i kroppen. Baksmällan är till stor del summan av det.
Vätskebrist
Alkohol är vätskedrivande. Du kissar ut mer än du dricker, och till morgonen har du ett underskott som bidrar till törst, trötthet och huvudvärk. Vätskebristen förklarar inte hela baksmällan, men den gör allt annat värre.
Kongener
Kongener är samlingsnamnet för de ämnen utöver etanol som bildas vid jäsning och lagring, bland annat finkel och tanniner. De ger dryckerna färg och karaktär, och de finns i högre halter i mörka drycker. I en studie från Brown University fick 95 försökspersoner dricka bourbon eller vodka till samma promillenivå. Bourbon, med 37 gånger mer kongener, gav tydligt värre baksmälla. Forskarna menade att samma logik rimligen gäller rött vin jämfört med vitt, men underströk att alkoholen i sig räcker gott för att du ska må dåligt.
Histamin och andra biogena aminer
Vin innehåller histamin, som bildas av bakterier under jäsningen, och röda viner har generellt högre halter än vita. De flesta bryter ner histaminet utan problem, men den som har nedsatt förmåga till det kan få rodnad, täppt näsa och huvudvärk redan efter ett glas.
Quercetin, den nya misstänkta
Vissa får huvudvärk av rödvin inom någon timme, långt innan det kan kallas baksmälla. Forskare vid UC Davis lanserade 2023 en ny hypotes i tidskriften Scientific Reports: quercetin, ett naturligt ämne i druvskalen, omvandlas i kroppen till en form som i laboratorieförsök bromsar enzymet som bryter ner acetaldehyd. Resultatet skulle bli att det giftiga ämnet ansamlas och ger huvudvärk hos känsliga personer. Halterna varierar kraftigt mellan viner och är högre i druvor som fått mycket sol. Det är en lovande teori, men den är ännu inte bekräftad i studier på människor.
Så minskar du risken för huvudvärk och baksmälla av vin
Det handlar mest om hur du dricker.
Drick mindre, och långsammare. Det är det enda rådet som garanterat fungerar. Mängden alkohol är den i särklass viktigaste faktorn.
Ett glas vatten per glas vin. Det motverkar vätskebristen och sänker tempot på köpet.
Ät ordentligt. Mat i magen gör att alkoholen tas upp långsammare.
Välj lägre alkoholhalt. Skillnaden mellan 12 och 15 procent är större än den låter: det är en fjärdedel mer alkohol i varje glas.
Testa ljusare och lättare viner. Om det är just kraftiga röda viner som ställer till det kan ett vitt, ett rosé eller ett lättare rött med mindre tannin vara snällare.
Slutsatsen: skyll inte på etiketten
Sulfiter i vin hör till vinvärldens mest missförstådda ämnen. För de allra flesta är de helt ofarliga, och för de få som är känsliga handlar det om andningen, inte om huvudvärk. Det som ger baksmälla av vin är i första hand alkoholen, med vätskebrist, kongener och histamin som medhjälpare.
Du behöver alltså inte jaga sulfitfria flaskor eller ge upp rödvinet. Drick lite mindre, lite långsammare, med mat och vatten bredvid, och låt texten på baketiketten vara vad den är: en upplysning, inte en varning.








