Bra jord ger bra vin, men hur?
Vinrankor kan inte växa på alla typer av jord. De allra finaste vinerna är alltid framtagna efter druvor som fått växa i optimala jordförhållanden. Hur enkelt det är att odla fram druvor och vilken kvalitet de får beror på många olika faktorer, bland annat:
- Klimat
- Altitud
- Vind
- Bergarter
Eftersom jordmånen ofta nämns när man talar om en särskild vinproducent kan man anta att detta är en viktig faktor. Man kan dock missuppfatta vad detta exakt betyder. En del viner beskrivs till exempel som ”jordiga”, men faktum är att ett samband mellan detta och jorden de växer i skulle finns har ännu inte kunnat bevisas. Däremot kan kvaliteten på odlingsmarken vara avgörande för hur rankan och druvorna utvecklas, vilket på så sätt gör skillnad i vinet.
Det finns generellt två huvudtyper av jordmåner som vin växer i: sandig respektive lerig. Sandig jord producerar ofta eleganta och aromatiska viner med svaga tanniner. Ofta är färgen också svagare. De leriga jordtyperna ger kraftigare och djupare viner, både till färg och till smak. Det finns många olika underkategorier av framför allt lerig jord som varierar vad gäller förmåga att uppta värme, vätska osv. Vid olika sådana förhållanden kan vinerna få olika uttryck, till exempel kan en lerig jordmån med kalksten ge rundare viner med svagare syra på grund av att rankans rötter har svårt att växa i den finkorniga jorden som ofta präglar dessa förhållanden.
Eftersom viner kan påverkas så pass mycket av vilken jord de växer på kan det vara värt att ta reda på detta innan du köper vin. Har du några favoriter sedan tidigare kan du till exempel kolla upp hur de vuxit och försöka hitta liknande förhållanden hos andra producenter, områden och länder.
Frågor och svar:
Vilka faktorer påverkar kvaliteten på druvor och därmed vinet?
Varför är jordmånen viktig för vinproduktionen?
Vilka är de två huvudtyperna av jordmåner som vin växer i?
Vilken typ av vin producerar sandig jord oftast?
Vilken typ av vin producerar lerig jord oftast?
Vinguider relaterade till denna artikel
