En blå vindruva som är Italiens näst mest odlade druva efter sangiovese. Vinerna på druvan är nyanserade, strukturerade och fruktiga med onslag av plommon. Låg tanninnivå.
Ursprung av Barbera druva
Denna druva är av italienskt ursprung och är också känd som böndernas vin, eftersom denna sort har tappat i popularitet och ligger efter Nebbiolo när det gäller dess produktion. Det är en druvsort med en medelfyllig kropp, låga tanniner och hög syra. Låt dig dock inte luras av utseendet eftersom denna druvsort kan överraska dig lika mycket som en Chianti. I början av 2000-talet var det den mest planterade druvan efter Sangiovese och Montepulciano i Italien.
Den största produktionen hålls hemma i Italien. I den infödda regionen Piemonte, Emilia-Romagna, Apulien, Kampanien och till och med ö-regionerna Sicilien och Sardinien. I den Nya Världen finns det också viss produktion, men i små mängder, i länder som USA, Australien, Sydafrika och Argentina.
Lång historia av Barbera druva
Barbera är från 1200-talet och denna druvsort tros vara infödd i Monferrato-kullarna i centrala Piemonte. Numera, enligt DNA-test, indikerar man att denna druva är besläktad med den fransk-spanska Mourvedre-vinstocken. Ett märkligt faktum är att druvan tappade popularitet 1985 och ersattes av Montepulciano under 90-talet när producenter anklagades för att ha tillsatt metanol i sina viner, vilket sägs ha dödat cirka 30 personer.
Vinjournalens tips på Barbera
Sam Miranda – Sangiovese Barbera
Blandningen är ungefär 88% Sangiovese och 12% Barbera. Ekfatslagrat på gamla franska fat i 12 månader före tappning. Detta är ett tätt, djuprött vin i glaset, mycket mjukt, generöst och fylligt vin med bra kropp och rika aromatiska smak- och doftaromer och med lena dock tydliga tanniner och snygga fruktiga toner av mogna svarta körsbär, svarta vinbär, plommon och cederträ och med kryddiga, örtiga inslag. Vinet har en lång, snygg och raffinerad finish.
Perfekt terroir för Barbera
Vinstocken är kraftig och anpassar sig mycket väl till mindre stark lera och kalkhaltiga jordar. Den växer också i sandjord men ger mindre avkastning vid skördetid. Alkalisk eller salthaltig jord är inte bra för dessa vinstockar.
Barbera blandas vanligtvis med andra druvsorter för att skapa ett jämnare och mer balanserat vin på grund av druvans höga syra och tanniner. I DOCG Monferrato blandas vinerna av denna druva med Freisa, Grignolino och Dolcetto med mer än 15 % och tenderar att vara lite mousserande.
Vad man ska äta med Barbera-viner
Viner av denna druva är vanligtvis perfekta när de serveras tillsammans med rött kött. En rätt rik på fett får fram det bästa i detta vin, till exempel en maträtt baserad på lamm eller anka. Till blåmögelost, pasta och grönsaker är det också ett bra val.