”När man talar om fatkaraktär i vinet, vad menar man då och hur uppstår den?”
Fatkaraktär får vinet när det lagras eller jäser på ekfat och man vill gärna lagra på så små ekfat som möjligt. Faten avger dofter och smaker som kallas för att vinet får en fatton eller fatkaraktär.
Ekfat släpper ju in lite syra, precis så mycket syra, att vinet kan jäsa optimalt. Jästen, eller jästcellerna, inverkar i stor grad på vinets aromer, särskilt träaromerna och balanserar fattonen med frukttonen på ett fint sätt. Jästen absorberar också en del av ekextrakten så att vinet får en harmonisk smak. Man låter också vinet vila på jästcellerna eftersom det både skyddar vinet och ger en mer avancerad smak.
Viner kan ligga och vila på ståltankar och ekfat från månader till år före buteljering. Detta är en dyr process. Ekfat är dyra och hela processen är ganska komplicerad, den är arbetsam och tar tid, och tid är också pengar.
Rostade ekchips, ekstavar eller cederträchips, eller snarare träpellets, är ganska vanliga aromer och man lägger dessa i jästtanken. Den här metoden används i synnerhet när man inte kommer att lagra vinet någon längre tid på tunnor, exempelvis viner enklare prisklass och bordsviner eftersom de inte genomgår den komplicerade och dyra fatjäsningen.
Här berättar Ronny Persson på Vingården i Åhus om sina franska ekfat
