Den kanske mest kända metoden som tillämpas för att ändra smakprofilen på ett vin är ekfatslagring. Det finns dock många andra faktorer som har ett finger med i spelet, och här tar vi upp några av dem:
- Skördedatum
- urlakningstid
- jäsningstemperatur
- Återförslutningsmetod
Något som är mycket viktigt, om inte det allra viktigaste för vinets smak som vintillverkaren kan påverka är skördedatumet. När man väljer att plocka druvorna är ofta en chansning som baseras på erfarenhet och väderleksrapporter. Om man plockar druvorna tidigt får vinet ofta en hög syrahalt, låg alkoholhalt och bittra tanniner. Vid sen skörd blir det tvärtom – låg syra, hög alkoholhalt och dämpade tanniner. Tillverkaren kan här välja att tillsätta konstgjord syra eller vatten, det sistnämnda för att minska alkoholhalten.
Urlakning, eller maceration, syftar till den tidsperiod som druvornas skal är i kontakt med musten innan jäsning. Genom att kyla ner druvorna förhindras jäsningen så att färg och fruktsmak kan utvinnas ur skalen utan att bittra tanniner är närvarande.
Jäsningstemperaturen påverkar också vinets smak. Vid varmare temperaturer får vinet en stark färg och starka tanniner, och denna metod används oftast vid tillverkning av rödvin. En kallare temperatur används oftast vid framställning av vitt vin eller rosé då deras ömtåliga aromer på så vis bevaras.
Sist, men inte minst kan återförslutningsmetoden också påverka. Om man väljer att använda en traditionell kork finns en risk att den släpper igenom syre som kan förstöra vinet. Denna risk finns inte när man använder skruvkork. Att viner förstörs av syrepåverkan är dock inte särskilt vanligt.
