Även vinodling producerar växthusgaser, koldioxid (CO2). Vindruvor odlas, skördas, går igenom en jäsningsprocess för att sedan buteljeras, exporteras och transporteras till andra länder och kostnaden för den klimatpåverkan som odling och framställning gör, är svår att beräkna från odling via vinifikation och transport från vingård och till konsument.
Många vet precis hur mycket koldioxid deras bil släpper ut per kilometer eller vilka klimatmål för minskade koldioxidutsläpp Sverige har. Men vill du ha koll på vad vinet i glaset har för Carbon Footprint, då blir det genast svårare att mäta växthusgaser per glas vin.
Men detaljhandelsindustrin och de medvetna konsumenterna vill gärna veta. Ibland kan det stå att ett vin är 100% klimatkompenserat. Men vad betyder det egentligen?
När det gäller klimatpåverkan finns flera saker inom odling och framställning som bidrar till mer eller mindre miljöpåverkan genom exempelvis förbränning av fossila bränslen och markförvaltningsmetoder som ökar nedbrytningen av organiskt material i marken.
Stiftelsen Foundation for Agrarian Innovation som tillsammans med vinproducenter gjort en studie om vilka utsläpp vinindustrin faktiskt gör, fann att buteljering, lagring samt transport/frakt var de största bovarna när det gäller utsläpp i miljön.
I USA, Australien, Nya Zealand och i Sydamerika har klimatkompensation blivit en stor fråga. Ett glas vin kan avge en hel del koldioxid på sin resa från druva till bord och skillnaden kan vara enorm, beroende på vilka åtgärder man gör under framställningen. Ett vin från Napa Valley till San Francisco kan ”kosta” 1180 gram/CO2 när det kommit medan ett annat glas bara ”kostar” 2586 gram/CO2 – mätt i utsläpp. Kanske inte låter som så mycket, men många bäckar små… multiplicera med glasen du själv dricker, och sedan det alla andra dricker.
Många vinimportörer anser inte att man endast ska skylla på transport, utan att man måste beräkna alla moment från druva till konsument. För att kompensera kan man givetvis även delta i många olika lokala projekt i områden där ens odlare finns. Exempelvis kan man plantera träd i Sydamerika som även skapar jobbtillfällen för ortsborna. Alla länder har förstås sina statliga organisationer som överser och ger förslag till förbättringar och som även certifierar vingårdar för olika miljöfrämjande aktiviteter.
Det finns alltså redan nu viner som är certifiera och klimatkompenserade. Exempelvis är det sydafrikanska vinet Lingtrove Pinotage ett klimatkompenserat vin, vilket innebär att vinets klimatpåverkan har mäts, kompenserats för genom projekt för förnybar energi och sedan tydligt angetts. I detta fall 1,25 kg CO2 per liter.
Liksom många andra inom jordbruksindustrin så blir även vinodlare allt mer intresserade av att bättre förstå sitt Carbon Footprint även om det är komplicerat att fastställa för en enskild vingård.
Därför börjar nu många vinodlare intressera sig för utsläppet av sina fossila bränslen genom att se över användningen av maskiner, hur vattenkonsumtionen påverkar utsläppen av växthusgaser och kolupptagning en eller titta på vilka kvävegödsel man använder.
