Var Santorini ligger och varför vinet är värt att känna till
Santorini är en liten vulkanö i Egeiska havet, längst söder ut i den grekiska Kykladerna, ungefär 200 kilometer sydöst om Aten. Ön är resterna av ett gigantiskt vulkanutbrott, och vingårdarna växer i svart, mineralrik aska och lavajord utan en droppe lera. För vindrickare är Santorini intressant eftersom få platser i världen ger så distinkt och oförväxlbart vin. Här finns inget grundvatten att tala om och knappt något regn, så vinstockarna lever på morgondagg och havsdimma. Bönderna formar rankorna till korgar, kallade kouloura, som skyddar druvorna mot den hårda vinden och brännande solen. Resultatet är vita viner med en saltig, citrusfrisk och nästan rökig karaktär som är svår att hitta någon annanstans. För en svensk vindrickare som vill prova något genuint annorlunda är Santorini en av Greklands mest spännande adresser, och vinerna passar perfekt till skaldjur och fisk.
Assyrtiko och de andra druvorna
Santorinis själ är den vita druvan Assyrtiko, som behåller hög, frisk syra även i det heta klimatet. Det är ovanligt, eftersom de flesta druvor tappar syra när det blir riktigt varmt. Assyrtiko ger torra viner med citrus, grapefrukt och en tydlig mineralisk, nästan saltig ton från den vulkaniska jorden. Druvan klarar både rostfritt stål och fatlagring, och de bästa exemplen kan lagras i flera år. Vid sidan av Assyrtiko odlas Athiri och Aidani, två mjukare och mer aromatiska vita druvor som ofta blandas in för att runda av vinet. Det är också Assyrtiko och dessa följeslagare som torkas i solen och blir den söta dessertvinet Vinsanto, en gammal specialitet på ön. Röda druvor är ovanliga här, så Santorini handlar i praktiken nästan helt om vitt vin med en stark egen identitet.
Hur vinerna smakar
Ett torrt Santorini smakar stramt, friskt och mineraliskt, med citron, lime, grapefrukt och en tydlig salt ton som påminner om havet. Syran är hög och vinet känns spänstigt och rakt på tungan, ofta med en lätt rökig eller flintig eftersmak från lavajorden. Alkoholhalten ligger vanligtvis runt 13 till 14 procent, eftersom druvorna mognar fullt i den starka solen. De fatlagrade versionerna får mer kropp, en krämigare textur och toner av rostat och nötter, men behåller alltid sin friska kärna. Den söta Vinsanto är en helt annan upplevelse, med mörk, sirapsaktig sötma, toner av russin, fikon, kola och torkad frukt, balanserad av samma höga syra. De flesta dricker Santorini ungt och kylt, men de bästa torra vinerna utvecklar honung och petroleumtoner med några års lagring, lite som en torr Riesling.
Så väljer du en flaska i Sverige
Några enkla kontroller leder dig till rätt flaska från Santorini på Systembolaget:
Druva på etiketten: leta efter Assyrtiko för det klassiska torra, mineraliska vinet, vilket är den stil ön är känd för.
Pris: ett bra torrt Santorini kostar oftast mellan 160 och 250 kronor, vilket är högre än många grekiska viner men motiverat av den krävande odlingen.
Stil: välj ett oekat vin för maximal fräschör och saltighet, eller ett fatlagrat om du vill ha mer kropp och rundhet.
Vinsanto: vill du prova den söta specialiteten, leta efter ordet Vinsanto på etiketten, ofta i mindre flaska runt 200 till 300 kronor.
Årgång: köp gärna en ung årgång av det torra vinet för fräschören, men de bästa tål ett par års lagring om du vill se det utvecklas.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera torrt Santorini väl kylt, runt 8 till 10 grader, så att syran och saltigheten kommer fram bäst:
Färska räkor och kräftor, där vinets salta citruston lyfter skaldjurens sötma.
Gravad eller inkokt lax, eftersom den friska syran skär genom fettet på ett rent sätt.
Stekt eller ugnsbakad torsk och annan vit fisk, en klassiskt naturlig partner till Assyrtiko.
Ostron och musslor, där den mineraliska, nästan havssalta tonen i vinet möter havssmaken direkt.
Vinsanto till efterrätten, gärna till ostkaka, mandelkakor eller en bit lagrad ost vid julbordet.
