Var Kykladerna ligger och varför vinet är värt att känna till
Kykladerna är en ögrupp i Egeiska havet sydost om Aten, och den ö som gjort regionen känd bland vinälskare är Santorini. Ön är resterna av en gigantisk vulkan, och jorden består av pimpsten, aska och lava utan en gnutta lera. Här växer vinrankorna lågt mot marken i korgflätade ringar som kallas kouloura, en metod som skyddar druvorna mot den hårda vinden och fångar fukt från morgondiset. För en svensk vindrickare är Kykladerna intressant eftersom få platser i världen ger så mineraliska och saltstänkta vita viner. Många av rankorna är dessutom rotäkta och mycket gamla, eftersom vinlusen aldrig trivdes i den sandiga vulkanjorden. Det ger viner med en koncentration och spänst som är svår att hitta någon annanstans. Om du förknippar grekiskt vin med billig retsina är Santorini en helt annan historia, ett seriöst vitt vin som tål jämförelse med Europas bästa.
Assyrtiko och de andra druvorna
Huvuddruvan på Santorini och i resten av Kykladerna är Assyrtiko, en vit druva som behåller hög syra även i stark hetta. Det är ovanligt, eftersom de flesta druvor tappar fräschören när det blir varmt, och det är just därför Assyrtiko har blivit eftertraktad runt om i världen. Vinerna blir torra, fasta och fyllda med citrus och en tydlig saltighet som speglar den vulkaniska jorden. Vid sidan av Assyrtiko odlas Athiri och Aidani, två druvor som ger mer blommiga och mjuka toner och ofta blandas in för att runda av vinet. På söta viner används samma druvor i en specialitet som heter Vinsanto, där druvorna soltorkas innan de pressas. Det ger ett koncentrerat dessertvin med toner av fikon, russin och karamell. Tillsammans täcker dessa druvor hela spannet från knastertorrt till sirapssött.
Hur vinerna smakar
Ett torrt vin från Santorini smakar citron, grapefrukt och grön äpple med en omisskännlig saltig och stenig ton i avslutet. Syran är hög och frisk, och kroppen är förvånansvärt fyllig för att vara ett så torrt vin, ofta med en alkoholhalt runt 13 till 14 procent. En del producenter lagrar vinet på ekfat, vilket ger mer kropp och inslag av rökighet och nötter, medan de oekade versionerna är renare och mer spänstiga. Vinsanto, det söta vinet, är mörkt och tjockt med smak av russin, dadlar, kaffe och apelsinskal, och balanseras av samma höga syra som gör de torra vinerna så friska. Det finns även enklare vita och en del röda viner från grannöarna Paros och Naxos, men det är de mineraliska vita från Santorini som är regionens signatur och det du främst bör leta efter.
Så väljer du en flaska i Sverige
Några enkla kontroller leder dig till rätt flaska från Kykladerna på Systembolaget:
Druva på etiketten: leta efter Assyrtiko för ett torrt, mineraliskt vitt, och håll utkik efter ordet Santorini som garanterar den vulkaniska stilen.
Pris: ett bra torrt Santorini ligger oftast mellan 150 och 250 kronor, vilket är högre än annat grekiskt men motiverat av kvaliteten.
Ek eller inte: en oekad Assyrtiko är fräsch och citrusdriven, medan en fatlagrad version, ibland märkt Nykteri, är fylligare och rundare.
Årgång: drick de torra vinerna ganska unga för fräschören, men de bästa kan utvecklas fint i flera år på flaska.
Sött alternativ: vill du prova något speciellt, leta efter Vinsanto, ett söt dessertvin som ofta säljs i mindre halvflaskor.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera ett torrt Santorini väl kylt, runt 8 till 10 grader, så att den salta mineraliteten kommer fram:
Gravad lax eller kallrökt lax, där vinets syra och salta ton lyfter fisken på samma sätt som en citronklyfta.
Färska räkor eller havskräftor med aioli, en klassisk kombination där Assyrtikos friskhet matchar det söta skaldjursköttet.
Västkustsill och inlagd sill på midsommarbordet, eftersom den höga syran står emot ättikan bättre än de flesta viner.
Färskostsallad med fetaost, oliver och tomat, en grekisk klassiker som speglar vinets ursprung.
Vinsanto till efterrätt serveras svalt till en bit lagrad ost eller en mandelkaka, där sötman och syran balanserar varandra.
