Om Dionysus någonsin existerat eller ej får vi nog aldrig veta, men vi kan alltid spekulera i vad man hade i glaset under antikens grekland. Gamla skrifter kan berätta att man delade in vin i tre kategorier: Sött, torrt och surt. Vidare fanns det vita respektive ”svarta” viner som man på den tiden kallade dem. Det finns många områden som genom tiderna blivit omnämnda i samband med vin i antik grekisk litteratur, bland annat följande:
- Kreta
- Kos
- Naxos
- Limnos
- Lesbos
- Thrakien (idag på Balkanhalvön)
Naturligtvis såg vintillverkligen annorlunda ut i antikens Grekland än vad den gör idag. Sura viner tillverkades ofta på omogna druvor och enligt Homeros koncentrerades druvorna genom att man lade dem på stråmattor i solen där alkoholhalten ökade. Konserveringsmetoderna var inte särskilt hållbara, och oxidering skedde snabbt. Man kan tänka sig att vinerna hade en ganska märklig nötaktig och söt smak.
I antikens Grekland drack man inte bara vin för njutningens skull. Drycken ansågs som mycket hälsosam och var en viktig del inom medicinvärlden. Vinet var ofta basen för mediciner där man tillsatte andra ingredienser som rötter, örter och olivolja. Med dessa elixir kunde man bland annat bota vanliga åkommor som mensvärk och depression.
Men vad drack man vinet ur då? Kärl av olika storlekar och material tros vara en vanlig behållare för vin. Det var inte ovanligt att man delade ett kärl vin som rymde runt fyra vinflaskor i nutidens mått. Dessa kunde vara gjorda av till exempel lera, brons, guld eller djurhorn. Ofta var de utformade med en rund botten vilket gjorde det omöjligt att ställa ned kärlet, alltså pekar mycket på att man halsade ett kärl själv eller med andra utan avbrott.
