Den fräscha smaken i mousserande viner kommer från den höga halten fruktsyra. Samtidigt är de också söta, vilket balanserar den syrliga smaken. De två egenskaperna gör att ett mousserande vin kan uppfattas som torrt trots den höga syrahalten, och bubblorna gör även sitt för att dämpa både syran och sötman till en bra nivå. Förutom dessa grundsmaker finns det förstås otaliga sekundära smaker som varierar från vin till vin. Till exempel är följande ord vanliga för att beskriva mousserande viner:
- Bröd
- Citrus
- Jäst
- Grapefrukt
- Kola
- Äpple
- Fat
- Mineraler
Champagne är kanske vad de flesta tänker på när de hör talas om mousserande vin. Champagne ligger i norra Frankrike, och det är endast mousserande viner som produceras här som får kallas Champagne. Detta område har en unik jordmån som i kombination med det regionspecifika klimatet gör att vinerna får en alldeles särskild karaktär. Det är tre druvor som utgör mousserande viner från Champagne: Chardonnay, Petit Meunier och Pinot Noir. De så kallade årgångschampagnerna är lagrade i minst 36 månader och kännetecknas av små nätta bubblor som är många till antal. Dessa viner kan även beskrivas som fylliga, syrliga, citrusaktiga och mineraliska.
Då champagne ofta är väldigt kostsamt har den spanska motsvarigheten Cava blivit mycket populär. Cava är en beteckning som får användas för viner som jästs två gånger på flaska och kommer från Spanien. Cava är en ursprungsbeteckning, men det finns fler än bara en region i Spanien som tillverkar drycken, varav Katalonien är den största. Druvor som används är Chardonnay, Xarello och Parellada. Cava-viner har ofta en mineralisk karaktär med en smak av citrus.
Italien tillverkar också en del goda mousserande viner som Prosecco och Asti. Dessa tillverkas av druvorna Glera (tidigare kallad Prosecco) respektive muskat.
Vinjournalen.se rekomenderar
