Kroatien som vinland för svenska smaker
Kroatien har odlat vin sedan antiken, och längs den soliga dalmatiska kusten finns druvor som odlats i tvåtusen år. För en svensk dricksugen är Kroatien fortfarande ett upptäckarland, väl värt att lära känna. Här möter Medelhavets värme svalkande havsvindar och branta, steniga sluttningar ner mot Adriatiska havet. Resultatet är karaktärsfulla viner med tydlig personlighet, ofta gjorda av druvor du inte hittar någon annanstans. Många svenskar har semestrat i Split eller Dubrovnik och smakat lokala viner på en konoba vid vattnet. Den upplevelsen går numera att återskapa hemma, eftersom allt fler kroatiska producenter når Systembolaget. Bakom de okända namnen döljer sig en av Europas äldsta och mest fascinerande vinkulturer, med en stjärndruva som kommer att kännas förvånansvärt bekant.
Druvorna och de typiska vinstilarna
Kroatiens mest berömda druva är Plavac Mali, en kraftfull blå druva som odlas på de soldränkta sluttningarna i Dalmatien. Den ger djupa, mustiga röda viner med hög alkoholhalt, och de allra finaste kommer från lägena Dingač och Postup på Pelješac-halvön. Spännande nog är Plavac Mali släkt med den kaliforniska Zinfandeln, vars ursprung visade sig vara den kroatiska druvan Crljenak Kaštelanski, ofta kallad Tribidrag.
Bland de vita druvorna dominerar Graševina i den kontinentala norra delen kring Slavonien, en frisk och mångsidig druva som svenskar känner igen som Welschriesling. På Istrien-halvön nära Italien gör man eleganta vita viner av Malvazija Istarska, medan kustens Pošip ger fylliga, aromatiska viner. Kroatien delas grovt i en sval kontinental del i norr och en varm medelhavsdel längs kusten. Det skapar en stor bredd, från lätta och pigga vita viner till mörka, koncentrerade röda. Den geografiska spännvidden förklarar också varför smakprofilen varierar så mycket från flaska till flaska.
Så smakar kroatiskt vin
De röda vinerna från Plavac Mali är mörka och kraftfulla, med smak av mogna björnbär, torkade fikon, örter och en lätt pepprig kryddighet. Alkoholhalten ligger ofta högt, mellan 14 och 15 procent, vilket ger en värmande och nästan portliknande fyllighet i de mest koncentrerade exemplen. Tanninerna är fasta men mogna, och många viner har en saltig, nästan havsdoftande ton från de kustnära vingårdarna.
De vita vinerna bjuder på en helt annan karaktär. Malvazija Istarska är torr och frisk med inslag av gula äpplen, akacia och en mineralisk, salt eftersmak. Graševina från norr är lättare och citrusfrisk, ett perfekt vardagsvin. Pošip från öarna Korčula och Hvar är fylligare, med toner av aprikos, mandel och honung. Vill du jämföra med något bekant ligger de fylligare kroatiska röda vinerna nära kraftiga italienska Primitivo eller sydfranska viner, medan de vita ofta påminner om torra italienska eller slovenska viner. Just den medelhavskaraktären gör vinerna tacksamma att para ihop med mat.
Att välja flaska på Systembolaget
Utbudet av kroatiskt vin på Systembolaget är ännu begränsat och en hel del finns i beställningssortimentet, men intresset växer och fler flaskor dyker upp i butikerna. Med några hållpunkter blir det enklare att hitta rätt.
Tänk på följande när du letar:
Druva: välj Plavac Mali för kraftiga röda viner, Malvazija Istarska eller Pošip för torra vita.
Region: Dalmatien och Pelješac för röda, Istrien och öarna för vita kvalitetsviner.
Pris: räkna med runt 110-160 kronor för ett bra vardagsvin, 200-350 kronor för viner från toppläget Dingač.
Årgång: röda viner från varma soliga år håller bäst, leta efter flaskor med några år på nacken.
Stil: vill du ha lättare vardagsvin är Graševina ett tryggt val till bra pris.
Tillgänglighet: hittar du inget i hyllan, sök i beställningssortimentet online där fler producenter finns.
Servering och mat som passar
Servera de kraftiga röda vinerna vid 16-18 grader, medan de vita njuts bäst väl kylda kring 8-10 grader. De fylligare Pošip-vinerna mår bra av att stå någon grad varmare så att aromerna kommer fram.
Kroatiskt vin trivs vid det svenska matbordet:
Plavac Mali till grillat lamm, vilt eller en mustig gryta på hösten.
Kraftiga röda viner till lagrad ost och kötträtter på julbordet.
Malvazija Istarska till skaldjur, grillad fisk och midsommarens första nypotatis.
Pošip till krämig pasta, kyckling eller en sommarsallad med fetaost.
Graševina som frisk aperitif eller till en enkel husmanskost som panerad fisk.
Med sin medelhavskaraktär och friska syra är kroatiskt vin ett tacksamt sällskap året runt, oavsett om det är grillkväll eller en lugn vinterhelg.
