Kroatien och det röda vinet
Kroatien har gjort vin i över två tusen år, och de röda vinerna hör hemma i landets soligaste hörn. Längs den dalmatiska kusten och på öar som Hvar, Brač och Korčula klättrar vinstockarna på branta, steniga sluttningar rakt ovanför Adriatiska havet. Här mognar druvorna i stark sol, svalkas av havsbrisen och tvingas kämpa i mager kalkjord, vilket ger koncentrerade och karaktärsfulla viner. För en svensk vinköpare är detta ett spännande alternativ till de vanliga italienska och spanska rödvinerna. Kroatiskt rött är fortfarande relativt okänt i Sverige, vilket ofta betyder god kvalitet för pengarna. Landet har dessutom en koppling få känner till, eftersom druvan som gav upphov till amerikansk Zinfandel har sitt ursprung just här. Vinkulturen går tillbaka till antiken, då greker och romare planterade vinstockar längs kusten. En ny generation vinmakare satsar nu på kvalitet och lyfter de gamla lokala druvorna till nya höjder. Ett glas dalmatiskt rödvin bjuder på sol, salt och sydländsk kraft, och passar den som vill upptäcka något utanför de vanliga hyllorna.
Druvorna bakom kroatiskt rödvin
Huvudrollen spelas av Plavac Mali, Dalmatiens stolthet. Druvan är släkt med den ursprungliga Zinfandel-stammen och ger mörka, kraftiga viner med hög alkoholhalt och rejäl struktur. De mest ansedda lägena är Dingač och Postup på Pelješac-halvön, där stockarna växer på nästan lodräta sluttningar mot havet. Där uppstår några av landets dyraste och mest koncentrerade röda viner, eftersom druvorna får extra mycket sol och reflekterat ljus från vattnet. På den istriska halvön i norr regerar istället Teran, en druva med djup färg, hög syra och tydlig järnton som ofta beskrivs som lite vild. Teran ger friskare och mer stramt rödvin än det varma Plavac Mali. Utöver dessa möter du ibland internationella druvor som Merlot och Cabernet Sauvignon, planterade i Istrien och inlandet, samt lokala rariteter som Babić kring staden Šibenik. Mångfalden är stor, men det är Plavac Mali och Teran som ger kroatiskt rödvin dess egen tydliga identitet.
Hur vinerna smakar
Plavac Mali smakar mörkt och moget, med björnbär, torkade plommon, fikon och en pepprig krydda, ofta med en ton av soltorkade örter och tobak. Vinerna är fylliga med markanta tanniner, och alkoholhalten ligger vanligen mellan 13,5 och 15 procent. De bästa flaskorna har en salt, nästan havsdoftande karaktär från vingårdarnas läge nära havet. Teran från Istrien smakar helt annorlunda, med hög syra, saftiga körsbär, blåbär och en tydlig mineralisk järnton. Det är ett friskare rödvin med lägre alkohol, ofta runt 12,5 till 13,5 procent, som passar bra till mat. Enklare kroatiska rödviner är mjuka och fruktiga och kan drickas unga, medan toppviner från Dingač och Postup tål flera års lagring och utvecklar toner av läder och örter. Gemensamt för de flesta är en generös frukt och en sydländsk värme i glaset. Ju närmare havet vingårdarna ligger, desto tydligare blir den salta och örtiga tonen, medan viner från inlandet ofta är mjukare och rundare. Det lönar sig därför att prova några olika stilar innan du bestämmer dig för en favorit.
Så väljer du rött vin från Kroatien i Sverige
Utbudet är begränsat på Systembolaget, men beställningssortimentet och de större butikerna gömmer riktiga fynd om du vet vad du letar efter.
Druva: Plavac Mali för kraftigt, mörkt och kryddigt; Teran för friskare och stramare rödvin från Istrien.
Pris: enklare kroatiska rödviner kostar runt 110 till 160 kronor, medan Dingač och Postup ofta ligger på 200 till 350 kronor.
Läge: leta efter Dingač eller Postup på etiketten om du vill ha de mest koncentrerade och lagringsdugliga vinerna.
Sortiment: mycket finns i beställningssortimentet, så planera köpet några dagar i förväg.
Årgång: yngre viner är fruktiga och lätta att dricka, medan äldre årgångar ger mer mjukhet och komplexitet.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera kroatiskt rött vin vid cirka 16 till 18 grader, gärna efter en stund i karaff så att frukten öppnar sig.
Grillad lammstek eller lammracks med rosmarin lyfter Plavac Malis mustiga frukt.
Vilt som älg eller hjort passar fint till de kraftigaste vinerna.
En långkokt köttgryta på högrev blir en trygg och prisvärd vardagsmatchning.
Lagrad svensk hårdost, som prästost, möter tanninerna på ett fint sätt.
Den friskare Teran fungerar utmärkt till korv, charkbricka och tomatbaserade rätter.
