Var Jämtlands län ligger och varför vinet är värt att känna till
Jämtlands län ligger i mellersta Sverige, långt norrut kring Storsjön och Östersund, med fjäll i väster och vidsträckta skogar i öster. Det här är inte någon klassisk vinregion, och ärligt talat är druvodling på den här breddgraden en utmaning som bara ett fåtal eldsjälar ger sig på. Ändå är det just därför Jämtland är intressant för en nyfiken svensk vindrickare. De korta men ljusa somrarna med långa dagar ger en speciell förutsättning, och den som lyckas får fram något som smakar tydligt av sitt nordliga ursprung. Vinodlingen här är liten och ofta knuten till gårdsförsäljning, mikrovinerier eller hobbyodlare som experimenterar med härdiga druvsorter. Du ska inte förvänta dig stora volymer eller hyllor fulla av lokalt vin på Systembolaget. Det här handlar om en framväxande nordisk vinscen där varje flaska bär på en historia. För den som vill smaka på Sveriges nordligaste vinförsök är Jämtland en plats värd att hålla ögonen på.
Druvorna bakom vinerna
På den här breddgraden fungerar inte de klassiska vindruvorna, så det som odlas är svalt klimattåliga hybrider. Solaris är den vanligaste vita druvan, eftersom den mognar tidigt och tål kyla, och ger ett friskt vin med citrus och äppelkaraktär. Andra vita sorter som kan dyka upp är Souvignier Gris och Muscaris, båda framtagna för nordliga förhållanden. För rött och rosé används härdiga blå druvor som Rondo och ibland Leon Millot, som ger lättare viner med tydlig syra. Många odlare i Jämtland håller sig dock främst till bärviner och viner på exempelvis rabarber, äpple eller fläder, eftersom dessa råvaror trivs bättre så här långt norrut. Druvorna som faktiskt klarar klimatet odlas oftast i växthus, mot solvarma väggar eller på de allra mest skyddade lägena. Skalan är liten, men nyfikenheten och experimentlustan bland odlarna är stor.
Hur vinerna smakar
Viner från Jämtland präglas av det svala klimatet, vilket betyder hög friskhet och låg till måttlig alkoholhalt, ofta mellan 10 och 12 procent. De vita vinerna av Solaris smakar av grönt äpple, citrus, päron och ibland en örtig ton, med en pigg syra som gör dem lätta att dricka. Bärviner och fruktviner, som är vanligare här, kan vara både torra och söta beroende på producent, och bjuder på tydlig smak av till exempel svarta vinbär, rabarber eller äpple. Eftersom produktionen är liten och hantverksmässig varierar stilen mycket från gård till gård, och två flaskor från olika odlare kan smaka helt olika. Generellt är det fräscha, ärliga viner utan stora ekfat eller tunga koncentrat. Förvänta dig något ungt och livligt snarare än mäktigt och lagrat. Det är en charm i sig att smaka ett vin som verkligen speglar det nordliga, ljusa och något kärva klimatet.
Så väljer du en flaska i Sverige
Eftersom utbudet är litet krävs lite extra letande för att hitta jämtländskt vin:
Köp direkt från gården: de flesta odlare säljer via gårdsförsäljning eller vid besök, vilket ofta är enda sättet att få tag på flaskorna.
Druva: leta efter Solaris för friskt vitt, eller fråga efter bärvin om du vill smaka något typiskt nordiskt.
Pris: lokala hantverksviner kostar ofta mellan 150 och 250 kronor, eftersom volymerna är små och arbetet handgjort.
Systembolaget: enstaka nordiska viner kan dyka upp i beställningssortimentet, så fråga personalen om de kan ta hem en flaska.
Årgång: drick ungt, eftersom dessa friska viner sällan är gjorda för lång lagring.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera de friska vita vinerna väl kylda, kring 8 till 10 grader, så att syran får komma fram:
Inlagd sill och knäckebröd är en klassiker som matchar fint med Solarisvinets pigga syra.
Stekt röding eller öring från fjällvattnen passar utmärkt till de lätta vita vinerna.
En bricka med lokala ostar, gärna en jämtländsk getost, lyfter både vin och ost.
Söta bärviner serveras till efterrätter som hjortronglass eller en blåbärspaj.
Rökt renkött eller en kall fjällsmörgås gör ett lätt rött eller rosévin sällskap.
