Rött vin från Racha

En bergsregion i Georgien

Racha ligger högt uppe i nordvästra Georgien, en bergig och ganska otillgänglig region i Kaukasus. Det är ett litet vinområde med ett svalt klimat och en lång tradition av vinodling som sträcker sig tusentals år tillbaka. Racha är mest berömt för sitt halvsöta vin Khvanchkara, men det ska vi lämna åt sidan här. I stället handlar det om regionens torra röda viner, som förtjänar mer uppmärksamhet. Georgien räknas som en av vinets vaggor, och för en svensk vinvän som är nyfiken på urgamla traditioner och ovanliga druvor är Racha en fascinerande bekantskap.

Aleksandrouli och Mujuretuli

De två viktigaste röda druvorna i Racha är Aleksandrouli och Mujuretuli. Det är inhemska georgiska sorter som knappast odlas någon annanstans i världen, vilket gör dem till en verklig raritet. Tillsammans utgör de basen för regionens röda viner, både de halvsöta och de torra. I torr form ger de eleganta viner med röd frukt, en frisk syra och en måttlig kropp snarare än tung koncentration. Tanninerna är ofta fina och stilen relativt lätt. Det svala bergsklimatet bidrar till spänsten, och resultatet blir röda viner med finess och en tydligt egen karaktär.

Qvevri och gammal tradition

En del av vinerna från Racha görs enligt georgisk tradition i qvevri, stora leramforor som grävs ner i marken. I dessa jäser och lagras vinet, ibland tillsammans med skal och kärnor. Metoden är tusentals år gammal och ger vinerna en särskild textur och en jordig, ibland lätt tanninrik karaktär. Alla röda från Racha görs dock inte på detta sätt, utan modern teknik förekommer också. För den som vill uppleva vin gjort på ett av världens äldsta sätt är ett qvevrivin en spännande resa. Det smakar annorlunda än det mesta man är van vid, på ett fascinerande vis.

En ärlig bild av utbudet

Det är värt att vara ärlig om att torrt rött vin från just Racha är sällsynt, både i Georgien och ännu mer i Sverige. Regionen är liten, produktionen begränsad, och mycket av det som görs är det halvsöta Khvanchkara. De torra röda på Aleksandrouli och Mujuretuli finns, men de är inte lätta att få tag på. Man ska därför inte förvänta sig att hitta dem på vilken hylla som helst. Däremot finns georgiskt rött från andra regioner betydligt oftare, så letandet efter just Racha kräver tålamod och lite tur. Ärligheten hör till saken.

Mat och svenska tillfällen

De torra röda från Racha är med sin friska syra och måttliga kropp tacksamma matviner. De passar till grillat kött, till lammspett och till kryddig mat, inte minst rätter från det georgiska köket självt om man vill göra en tematisk middag. Den friska syran gör dem också användbara till en höstlig gryta eller till fylligare fågel som anka. På ett julbord kan ett torrt georgiskt rött vara ett annorlunda och intressant inslag som väcker samtal vid bordet. För den som gillar att bjuda på något oväntat och berättelserikt är dessa viner ett tacksamt val.

Att hitta dem i Sverige

På Systembolaget är georgiskt vin på uppgång, men just torrt rött från Racha är en raritet. Chansen är större i beställningssortimentet än i det fasta, och även där är det inte säkert att man hittar precis den här regionen. Sök gärna på Georgien och på druvnamnen Aleksandrouli och Mujuretuli. Priserna för georgiskt vin varierar en hel del, ofta från runt 150 kronor och uppåt. Fråga personalen om de kan hjälpa till att spåra en flaska. Skulle du hitta ett torrt rött från Racha har du något riktigt ovanligt i glaset, väl värt mödan att leta rätt på.

Ett tips på vägen

Skulle du få tag på ett torrt rött från Racha lönar det sig att servera det något svalt, kring femton till sjutton grader, eftersom det lyfter frukten och den friska syran. Ett qvevrivin med sin lite jordiga karaktär mår bra av att luftas en stund innan det hälls upp. Servera gärna i ett större glas så att de ovanliga aromerna kommer fram. Eftersom vinet är en raritet är det värt att ta sig tid att verkligen smaka och fundera. Berätta gärna historien om druvorna och qvevrin för dina gäster, det gör upplevelsen ännu roligare.