Bortom bubbel och Bacchus
Storbritannien är känt för sitt mousserande och sina Bacchus-vita, men landet har en lång tradition av drycker som faller utanför de vanliga vinkategorierna. Historiskt, långt innan vindruvan tog fart i det svala klimatet, gjorde britterna vin på frukt och bär, samt mjöd på honung. Detta arv lever kvar och har fått nytt liv i takt med intresset för lokalt och hantverksmässigt. Runt om på öarna finns i dag små gårdar och mikroproducenter som plockar upp gamla recept och ger dem en modern tolkning. Under övrigt vin ryms fruktvin på äpple, plommon och bär, mjöd i olika stilar, samt nyare experiment som orange viner och portliknande, förstärkta viner. För en svensk är det här bekant, eftersom vår egen tradition av fruktvin, äppelmust och bärviner ligger nära, och den som gillar svenska gårdsdrycker känner snabbt igen sig. Det handlar om drycker som speglar en nordlig trädgård snarare än en sydländsk vingård, och som ofta är personliga, småskaliga och roliga att upptäcka vid sidan av de mer etablerade engelska vinerna. Här är variationen stor och nyfikenheten belönas, för varje producent har sin egen tolkning av vad ett gårdsvin kan vara.
Stilarna bakom övrigt vin
Kategorin är brokig och rymmer flera olika drycker. Fruktvin görs på äpplen, päron, plommon, körsbär och olika bär, ibland torrt och ibland med restsötma, och kvaliteten hänger tätt ihop med råvaran och hur noggrant den behandlats. Mjöd, alltså honungsvin, har en urgammal historia på de brittiska öarna och tillverkas i dag i både torra och söta stilar, ibland kryddat eller med tillsatt frukt. Vid sidan om detta experimenterar engelska producenter med orange viner, alltså vita druvor jästa med skalkontakt, samt med förstärkta viner i portlik stil gjorda på robusta druvor. Även så kallad country wine, hemgjort vin på fläderblom, nässla eller vinbär, tillhör traditionen och är en genuint brittisk kuriositet. Det som förenar dem är att de inte bygger på klassisk vindruva odlad för torrt bordsvin, utan snarare på det som trädgården och landskapet ger. Kvaliteten och stilen varierar stort mellan producenter, från lantligt enkelt till förvånansvärt förfinat, så det lönar sig att läsa etiketten noga och gärna ta reda på lite om producenten innan du köper. Just den oförutsägbarheten är en del av charmen.
Hur vinerna smakar
Smaken varierar helt efter typ. Ett engelskt äppelfruktvin smakar av just mogna äpplen, med frisk syra och ibland en ton av honung, och kan vara både torrt och halvtorrt. Bärviner ger doft och smak av de bär de gjorts på, som svarta vinbär eller hallon, ofta med markerad syra och intensiv färg. Mjöd är en värld för sig, från torrt och blomdoftande till sött och honungsrikt, ibland kryddigt med inslag av kanel eller nejlika. Alkoholhalten varierar brett, från runt 8 procent i lättare fruktviner upp till 14 till 18 procent i mjöd och förstärkta stilar. Orange viner ger nötiga, örtiga och lite strävt tanninrika toner, en stil som kräver lite vana men belönar den nyfikne, medan portlika viner är söta, mörka och värmande. Det gemensamma är en hantverksmässig, personlig karaktär där producentens hand syns tydligt i glaset. Här ska man inte förvänta sig klassisk vinsmak, utan snarare en dryck som speglar frukt, honung eller experiment. Just den bredden gör kategorin spännande att utforska, och den som är öppen för något annorlunda hittar ofta smaker som förvånar och charmar på ett sätt som ett vanligt bordsvin sällan gör.
Så väljer du övrigt vin från Storbritannien i Sverige
Utbudet är litet och nästan helt i beställningssortimentet, så läs beskrivningen noga innan du köper.
Stil: bestäm dig först, vill du ha fruktvin, mjöd, orange eller förstärkt vin.
Sötma: kolla om det står torrt eller sött, spannet är stort inom kategorin.
Pris: räkna med 130 till 250 kronor beroende på typ och producent.
Alkohol: fruktvin ligger lågt, mjöd och förstärkt vin ofta högre, upp mot 18 procent.
Producent: leta efter små hantverksmässiga tillverkare och läs på om deras stil.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Serveringstemperaturen beror på typ, kyl fruktvin och mjöd till 8 till 10 grader, servera förstärkt vin lite varmare.
Torrt äppelfruktvin till fläsk och äppelmos, en klassisk kombination av äpple och gris.
Mjöd till hjortstek eller vilt, där honungstonen möter det mörka köttet.
Bärvin till efterrätt med bär, som pannkakor med sylt eller en enkel bärpaj.
Portlikt förstärkt vin till blåmögelost, en stadig avslutning på middagen.
Orange vin till rökt fisk och rotfrukter, där strävheten balanserar det feta och söta.
