Moldavien och det mousserande vinet
Moldavien har en lång och stolt tradition av mousserande vin, med rötter i sovjettidens stora satsning på bubbel. Idag är källaren i Cricova landets mest kända namn, med väldiga underjordiska gångar där mousserande vin jäser och lagras i sval ro. Det svala, kontinentala klimatet ger druvor med hög syra, precis den råvara ett gott mousserande behöver. För en svensk konsument är det moldaviska bubblet framför allt intressant för att det ofta görs med traditionell flaskjäsning till ett mycket lägre pris än champagne. Här finns både torra och något sötare stilar, samt röda mousserande viner som är populära lokalt. De historiska källarna har tagit emot statsbesök och firats i decennier. Att öppna en flaska moldaviskt bubbel är ett prisvärt sätt att fira, med en genuin källartradition bakom. Kalkstensberget grävdes ut redan på artonhundratalet, och gångarna sträcker sig i mil under marken, vilket ger en unik lagringsmiljö. Rundturer under jord har gjort platsen till en turistattraktion i sig. Många av vinerna får ligga länge på jästen, vilket bygger den där brödiga tonen som kännare uppskattar. Bubbel är en naturlig del av firandet i Moldavien, och traditionen att skåla i mousserande är stark.
Druvorna och metoderna bakom bubblorna
De klassiska mousserande vinerna görs ofta av Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Blanc, samma druvor som i Champagne. Vid sidan av dessa används inhemska sorter och andra internationella druvor för både vita och röda bubblor. De bästa vinerna görs med traditionell metod, där andra jäsningen sker i flaskan och vinet lagras på jästen för att bygga komplexitet. Det ger fina, ihållande bubblor och en brödig, nötig ton. Enklare mousserande görs med tankmetod, vilket ger en fräschare och mer fruktig stil till lägre pris. Cricova har lång erfarenhet av flaskjäsning och lagrar sina viner djupt under jord. Sötman varierar från torr brut till sötare demi-sec, så det finns bubbel för olika smaker och tillfällen. Druvorna skördas tidigt för att bevara syran, en förutsättning för god mousserande. De flaskjästa vinerna kan ligga flera år på jästen innan de säljs. Cricova och andra hus exporterar allt mer, och kvaliteten har höjts stadigt under senare år. Vissa hus gör även torra brutviner av hög klass som tål att jämföras med dyrare bubbel.
Hur vinerna smakar
Moldaviskt mousserande vin ligger oftast runt 11,5 till 12,5 procent alkohol, med en frisk syra i botten. De torra brutvinerna doftar gröna äpplen, citrus och, i de flaskjästa, en brödig jästton. Sötare varianter har mer mogen frukt och en rundare avslutning. Röda mousserande viner smakar av röda bär och har en lätt kryddighet, en stil som skiljer sig från det man vanligen dricker i Sverige. Bubblorna är fina och pigga, särskilt i de flaskjästa vinerna. Munkänslan är fräsch och lättdrucken, med en balans mellan frukt och syra. Detta är ett bubbel som är gjort för att fira och för att avnjutas väl kylt, utan de höga priser som ofta följer med mousserande. De bästa vinerna har god längd och en ren, torr avslutning som håller sig länge i glaset. Röda mousserande drickas gärna lätt kylda till sällskap. Den friska syran och de fina bubblorna gör vinerna festliga och lätta att tycka om.
Så väljer du mousserande vin från Moldavien i Sverige
Sök i Systembolagets beställningssortiment på Cricova eller på ordet mousserande för att hitta de moldaviska bubblorna.
Druva: Chardonnay och Pinot Noir för klassisk stil, samt inhemska druvor och röda mousserande för något annorlunda.
Pris: prisvärda flaskor kostar 90 till 160 kronor på Systembolaget, flaskjästa något mer.
Metod: välj traditionell flaskjäsning om du vill ha brödig komplexitet, tankmetod för fräsch fruktighet.
Sötma: brut är torrt, medan demi-sec är sötare och passar till dessert.
Producent: Cricova är det trygga och mest spridda namnet för moldaviskt bubbel.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera bubblet väl kylt vid 6 till 8 grader i höga glas för att bevara bubblorna.
Nyårsskål och firande, där det torra brutvinet gör sig utmärkt.
Räkor, ostron och skaldjur på det festliga smörgåsbordet.
Toast Skagen eller löjrom på knäckebröd som klassisk förrätt.
Friterad fisk eller tempura, där bubblorna skär genom det feta.
Jordgubbstårta eller maränger till en sötare demi-sec.
