Var Kristinehamns kommun ligger och varför vinet är värt att känna till
Kristinehamns kommun ligger i östra Värmland vid Vänerns norra strand, där floden Varnan möter den stora sjön. Det är ett landskap av skog, vatten och öppna jordbruksbygder, mer känt för Picassoskulpturen vid infarten än för vinodling. Här finns ingen klassisk vintradition, och det vore oärligt att låtsas annat. Men Värmland tillhör den framväxande nordiska vinscenen, där ett växande antal entusiaster experimenterar med tåliga druvor i ett klimat som långsamt blir varmare. För en svensk vindrickare är det intressant just därför: detta är vinodling i sin linda, ärlig och småskalig, mer ett uttryck för nyfikenhet än för kommersiell vinst. Den som vill smaka närodlat får leta efter små gårdar, gårdsbutiker och lokala marknader snarare än hyllan på Systembolaget. Vinet från trakten handlar mindre om prestige och mer om glädjen i att se vinrankor klara av ett nordiskt klimat. Det gör Kristinehamn till en del av en berättelse som just nu skrivs.
Druvorna bakom det nordiska vinet
I ett klimat som Värmlands fungerar inte de klassiska druvorna som Chardonnay eller Cabernet. Istället odlas så kallade hybriddruvor, framtagna för att mogna snabbt och tåla kyla och svampsjukdomar. Den viktigaste vita druvan är Solaris, som ger friska, citrusdoftande viner och mognar tidigt även under svala somrar. På den röda sidan är Rondo den vanligaste, en mörk druva som ger lätta till medelfylliga röda viner med bärig frukt. Andra namn man stöter på är Souvignier Gris, Cabernet Cortis och Leon Millot, alla valda för sin härdighet. Dessa druvor är inga kompromisser för den som vill förstå svensk vinodling, utan själva förutsättningen för att den ska vara möjlig. För dig som vill prova nordiskt vin är det dessa druvnamn du ska hålla utkik efter, eftersom de är ryggraden i nästan all odling i regionen.
Hur vinerna smakar
Nordiska viner från trakter som Värmland smakar annorlunda än de sydeuropeiska man är van vid. De vita vinerna på Solaris är torra, lätta och mycket friska, med hög syra och toner av gröna äpplen, citrus och ibland en aning persika och fläder. Alkoholhalten är ofta lägre än hos sydligare viner, gärna runt 10 till 12 procent. De röda vinerna på Rondo är lätta och svala, med röda bär, en örtig ton och mjuka tanniner, närmare ett lätt franskt rött än ett fylligt spanskt. En del producenter gör även mousserande viner, som passar det svala klimatet särskilt bra eftersom den höga syran ger fräschör. Smaken speglar terroiren ärligt: detta är svala, nordiska viner gjorda under korta somrar. Den som söker fyllig sydeuropeisk frukt blir besviken, men den som uppskattar fräschör och lätthet hittar något genuint.
Så väljer du en flaska i Sverige
Eftersom utbudet är litet krävs lite mer letande, men dessa råd hjälper dig hitta nordiskt vin:
Gårdsbutiker: de flesta svenska vingårdar säljer direkt på gården, vilket ofta är enda sättet att hitta riktigt lokalt vin.
Systembolagets beställningssortiment: enstaka svenska viner går att beställa hem även om de sällan står i hyllan.
Druva: leta efter Solaris för vitt och Rondo för rött, de vanligaste och mest pålitliga nordiska druvorna.
Pris: svenskt vin är dyrare än importerat, ofta 200 kronor eller mer, eftersom volymerna är små och arbetet handgjort.
Färskhet: drick nordiskt vitt ungt, eftersom fräschören och syran är hela poängen och inte mår bra av lång lagring.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera nordiskt vitt väl kylt vid omkring 8 till 10 grader, och lätt rött svalt vid runt 14 grader:
Vänerns färska fisk, gärna gös eller sik, där det friska Solarisvinet lyfter det milda fiskköttet.
Inkokt lax eller gravad lax med dillstuvad potatis, en klassiker som vinets syra balanserar fint.
Färsk getost eller en mild kummsterost, där vinets fräschör möter ostens syrlighet.
En sommarsallad med kräftor eller räkor, perfekt till det lätta och citrusfriska vita vinet.
Lättare viltgryta på rådjur till det röda Rondovinet, där bärigheten möter det magra köttet.
