Azerbajdzjan och landets ovanliga viner
Azerbajdzjan ligger där Kaukasus möter Kaspiska havet, granne med Georgien och Armenien i en region som räknas till vinets vagga. Här har man odlat druvor i tusentals år, men landet är minst lika känt för en helt annan produkt: granatäpplet. Frukten är närmast en nationalsymbol, och av den gör man ett djupt rött vin som lokalt kallas nar sharabi. För en svensk konsument som redan provat georgiskt och armeniskt vin är azerbajdzjanskt övrigt vin nästa naturliga steg. Det är en kategori där granatäppelvin står i centrum, med inhemska druvviner som ett spännande komplement. Klimatet är varmt och torrt i låglandet men svalare i bergen, vilket ger både mustiga frukter och friska druvor. Det mesta som når Sverige är småskaligt och exotiskt, och just därför blir det en pratstartare på middagen. Landet har en lång tradition av att blanda vinodling med fruktodling, och gränsen mellan de två är flytande här på ett sätt som känns ovant för nordeuropeiska ögon. Räkna med att få förklara vad du häller upp, och att bli positivt överraskad av hur mycket smak en okänd flaska kan gömma.
Granatäppelvin och inhemska druvor
Kärnan i Azerbajdzjans övriga viner är granatäppelvin, gjort på jäst saft från mogna granatäpplen istället för druvor. Regionen Göytjaj i landets centrala delar är berömd för sina granatäpplen, och därifrån kommer mycket av råvaran. Resultatet är ett fruktvin med en tydlig, syrlig karaktär som skiljer sig från allt druvbaserat. Vid sidan av granatäpplet finns ett äkta druvvinsarv. Den viktigaste blå druvan heter Madrasa och ger mörka, kryddiga röda viner med god struktur. Bland de gröna druvorna märks Bayanshira, en gammal lokalsort som ger friska, ganska neutrala vita viner, ofta med hög syra. Det förekommer också internationella druvor som Cabernet Sauvignon och Merlot i moderna vingårdar. När vi talar om övrigt vin från Azerbajdzjan är det ändå granatäppelvinet som är det ärliga svaret på frågan vad landet är känt för. Druvvinerna är fortfarande en mindre och mer nischad export.
Hur vinerna smakar
Granatäppelvin smakar precis som frukten antyder: rubinrött i glaset, med en syrlig, bärig ton som ligger mellan tranbär, körsbär och färsk granatäpplekärna. Det finns en fin strävhet från fruktens tanniner som gör vinet mindre sött än man kanske väntar sig. Många varianter är halvtorra till halvsöta, och alkoholhalten ligger ofta lägre än hos druvvin, runt 10 till 12 procent, även om sötare och starkare stilar finns. Torra versioner påminner nästan om ett lätt rött vin i friskheten. Druvvinerna på Madrasa smakar mörka körsbär, plommon och en jordig kryddighet, med moderata tanniner och 12 till 14 procent alkohol. De vita på Bayanshira är torra, lätta och citrusfriska, byggda för mat snarare än för att imponera på egen hand. Gemensamt för allt är en rustik, ärlig stil utan onödig ekfat och polering. Detta är viner med personlighet snarare än glättig prisvinnarslipning. Granatäppelvinet i synnerhet står ut genom att smaka som ingenting annat i Systembolagets hyllor, och det ensamt gör det värt att prova en gång.
Så väljer du övrigt vin från Azerbajdzjan i Sverige
Utbudet är litet i Sverige, men med lite tålamod hittar du azerbajdzjanska viner via Systembolagets beställningssortiment eller specialimportörer.
Stil: börja med granatäppelvin (nar sharabi) om du vill ha landets signatur, och Madrasa om du föredrar ett riktigt druvvin.
Sötma: läs etiketten, granatäppelvin finns torrt, halvtorrt och halvsött, så välj efter smak och tillfälle.
Pris: räkna med runt 120 till 190 kronor på Systembolagets beställningssortiment, granatäppelvin ligger ofta i nedre delen.
Beställning: sök på beställningssortimentet online, då mycket från Kaukasus inte finns i butikshyllan.
Färskhet: drick unga viner medan de är fräscha, dessa är sällan gjorda för långlagring.
Servering och matmatchning för det nordiska bordet
Servera granatäppelvin lätt kylt vid 12 till 14 grader och druvvinerna vid 16 till 18 grader, så kommer friskheten fram.
Granatäppelvin till glaserad julskinka eller kalvsylta, sötsyran lyfter det salta fläskköttet fint.
Halvtorrt granatäppelvin till pepparkakor och lussebullar under advent, en oväntad men lyckad kombination.
Madrasa till grillad lammkotlett eller älggryta, druvans kryddighet möter det mörka viltköttet.
Bayanshira till gravad lax eller inlagd sill, den höga syran skär genom det feta och salta.
Torrt granatäppelvin till rödbetssallad med getost, jordigheten och bären hittar varandra på tallriken.
